Ska du köpa bostad kan du se fram emot en spännande tid! Men du ställs också inför många beslut och frågor att ta ställning till. Utöver det vill du veta att bostaden du ska köpa är frisk. Att ha koll på läget när man står inför sitt livs investering känns som en självklarhet, men inte alltid så lätt.
Fukt och mögel i bostäder kan vara förrädiskt eftersom mögel sällan luktar, dessutom kan det dölja sig inne i konstruktioner (1). Det gör det svårt att avgöra om ett hus är friskt bara genom att titta och lukta. En besiktning innebär inte heller en mögelkoll utan är okulär, det vill säga besiktningsmannen noterar det han ser. Däremot kan det finnas saker att vara uppmärksam på.
Lukt
Lukten är det första som möter dig när du kommer in i en bostad. Be mäklaren att inte tända doftljus eller på annat sätt maskera lukter. Står det doftljus ändå på visningen är det en sak du kan ifrågasätta eftersom mäklaren kan verka vilja dölja lukter medvetet. Be att få komma tillbaka en annan dag, utan luktande kemikalier som maskerar.
Det de flesta av oss förknippar med ”mögellukt” är oftast inte mögel, utan bakterier. (1) Men finns bakterier som exempelvis streptomyces, kan det förekomma fukt och mikrobiell påväxt. Andra exempel på lukter som kan vara varningssignaler är jordkällare, instängt, sommarstuga, unket eller jästaktig lukt.
Den typiska sommarstugelukten brukar dock vara rötskyddsmedlet pentaklorfenol. Det är förbjudet idag, men användes fram till 1978 och luktar ”mögel”, eller det vi förknippar med mögel. Det innebär att de tryckimpregnerade syllarna någon gång har utsatts för fukt, och att kloranisoler bildats som i sin tur avges till inomhusmiljön. Det kan alltså finnas risk för mikrobiell påväxt eftersom träet utsatts för fukt.
Lukt av byggnadsmaterial så som formaldehyd – den typiska ”IKEA-lukten”, kan vara ett tecken på fuktskada eftersom fuktigt byggnadsmaterial luktar mer. Det kan också bero på nya material, vilket inte behöver vara ohälsosamt.
Ibland kan det lukta vanlig mat-svamp. Känner du till exempel en champinjonlukt, kan det betyda att det finns hussvamp. Det behöver inte innebära fara för människors hälsa, men kan skada konstruktionen. Hussvamp behöver mycket fukt, därför kan det också innebära mikrobiell påväxt.
Kattkiss kan det lukta, trots att bostadsinnehavaren inte har någon katt. Även om det finns katt i bostaden, bör man undersöka detta närmare eftersom det kan innebära att isoleringen har blivit blöt.
Stickande, elak kemisk lukt kan komma från en limmad plastmatta på fuktig betong (”Limsjuka” och sjuka hus). Det kan också lukta kräks eller spya av plastmatta, om de boende städat med överdrivet mycket vatten på golvet. Det innebär ohälsosamma kemikalier i inomhusmiljön, men även risk för mikrobiell påväxt.
Instängd lukt kan bero på dålig ventilation. Fungerar inte ventilationen som den ska, så är risken större för mögelproblem eftersom fukttillskottet som skapas i bostaden inte transporteras ut på rätt sätt.
Lukt är en subjektiv sak. Vid utredningar av luktproblematik kan alla i en byggnad beskriva samma lukt på helt olika sätt. Vi har också olika bra luktsinne.
Okulärt
På visning kan du vara särskilt uppmärksam på golv som sviktar eller buktar, mörka fläckar på ett parkettgolv, prickar på ytor, sprickor i väggar, ”fuktrosor” på ytor och bubblor i tapeten. Det behöver dock inte innebära problem, utan kan vara av kosmetisk art.
Kondens på fönster tyder på att ventilationen inte är tillräcklig, vilket kan leda till mögelproblem. Det kan till exempel bildas svarta prickar i fönsterkarmen som följd av kondensskador.
Svarta prickar i kakelfogarna i badrummet kan också vara ett tecken på dålig ventilation, även om prickarna i sig inte innebär någon hälsofara. Var uppmärksam på skador i ytskikt. Så länge det inte är hål i tätskiktet bakom behöver det inte innebära problem.
Silverfiskar i badrummet kan indikera fuktproblem. Men det kan också finnas en annan sorts silverfiskar, som gillar cellulosa. De är vanligare i nybyggda hus.
Riskkonstruktioner
Riskkonstruktion kallas de huskonstruktioner som oftare är behäftade med fel än andra, men också de som är mindre beprövade och som vi därför saknar god kännedom om. Riskkonstruktioner drabbas oftare av fukt, mögel och dålig lukt.
Några exempel på riskkonstruktioner är krypgrund, plintgrund, enstegstätade fasader (fasadkonstruktioner utan luftspalt), felaktigt utförda badrum, gipsskivor med papp i våtrum, platta eller låglutande tak, takpapp som är äldre än 30 år, uppreglade golv mot mark, platta på mark med överliggande isolering, gamla stammar, tilläggsisolering invändigt och inbyggt tryckimpregnerat virke.
En risk innebär inte automatiskt problem. Men är sådant som behöver åtgärdas för att inte problem ska uppstå.
Köper du en bostad med en känd riskkonstruktion och det sedan visar sig vara fel i denna, kan det vara svårt att åberopa dolda fel.
Vanliga skador
Ett vanligt ställe där det uppstår fuktskador är inte helt oväntat badrummet. Skador som kan uppstå där är exempelvis läckage genom tätskikt på golvet eller på väggen, otäta infästningar, otätheter runt golvbrunnen, fogsläpp mellan kakelplattor och läckande wc-stol. Det kan vara svårt att avgöra om det har läckt in fukt bakom kakelplattor, men man kan vara extra uppmärksam på sprickor eller lösa kakelplattor.
I köket kan du titta extra noga runt eller under diskmaskin, kyl och frys, samt rör och rörfogar. Ismaskiner utgör en stor del av skadestatistiken, likaså vattenansluten utrustning som kaffemaskiner.
Läckande rör står för en stor del av skadefallen. Det kan vi tyvärr inte upptäcka på en visning, men en duktig besiktningsman kan peka ut risker.
Tolka besiktningsprotokollet
Det är inte så lätt som man tror att förstå vad det egentligen står i ett besiktningsprotokoll, därför kan det vara bra att boka rådgivning med besiktningsmannen. Var du inte med under besiktningen, rekommenderas att gå en extra rond med besiktningsmannen i huset du tänker köpa. Då kan han peka ut risker, förklara och ge tips på vad du kan behöva åtgärda för att förebygga att skador uppstår. Du kan också få värdefulla tips om kommande renoveringsbehov.
Det är lätt att luras av formuleringar i protokollet. Ett exempel är ”mikrobiell påväxt”, som betyder mögel. En besiktningsman har som regel inte utfört några provtagningar, därför kan han inte med säkerhet veta att det finns mögel. I stället kan han välja att beskriva misstänka lukter och det han kan se. Att besiktningsmannen inte ser några mikrobiella skador kan aldrig tolkas som att det inte finns.
Protokollet kan ge en mer positiv bild av verkligheten än den är. Exempelvis att källare eller badrum beskrivs som ”i bra skick med tanke på ålder”. Det bör tolkas som något som behöver åtgärdas.
Vad kan jag hjälpa till med?
När du bokar överlåtelsebesiktning via mig, kan du välja till både fuktkontroll och mögeltest. Du kan också köpa ett eget test att ha med redan på visningen: Mögeltest med DNA-teknik. Om det redan finns ett besiktningsprotokoll, kan du vända dig till mig för en telefonkonsultation.
Det här dokumentet ger enbart exempel på risker och tips på vad man kan vara uppmärksam på. Anlita alltid en överlåtelsebesiktningsman och testa alltid boendet innan köp.
Källa
Folhälsomyndigheten föreläser om Fukt – och mikroorganismer
Läs mer
Vattenskadecentrum – vanliga skadeorsaker
