Trots att personer som vistas i fukt- och mögelskadade byggnader kan uppleva en uppsjö av symptom så som värk, utmattning, ångest, oro, depression och hjärndimma, tas de sällan på allvar av sin omgivning eller ens av läkare. Nu visar en ny studie hur mögel-exponering påverkar hjärnans funktion. Vad som gör studien unik är att det är den första kontrollerade studien som gjorts.
Troligen kommer vi aldrig att få se kontrollerade studier där vi utsätter människor för gifter för att undersöka hur vi påverkas, därför använder vi i stället möss. Mus-studier är det närmaste vi kommer sanningen, då musen har i princip samma uppsättning gener, fysiologiska processer och organ som vi.
Studiens syfte var att undersöka effekten av mögel, på hjärnans funktioner. Mössen i studien exponerades både för giftiga och icke giftiga mögelsporer. För att få fram sporer som inte var giftiga så tvättade forskarna den giftiga mögelsorten Stachybotrys chartarum med etanol. Enligt forskarna bryts då cellväggen ner och möglet tappar sin toxiska effekt.
I kroppen har vi (och mössen) två sorters immunförsvar. Ett medfött, som är förprogrammerat att känna igen generella strukturer hos patogener, som virus och bakterier, och att angripa dessa så snart de tränger in i kroppen. Och vi har ett förvärvat immunförsvar som inte reagerar första gången det utsätts, utan minns ”fienden” och förbereder försvar inför nästa möte. Studiens resultat förefaller ge stöd åt forskarnas teori, vilket var att när vi utsätts för mögelgifter, både farliga och ofarliga, aktiveras det medfödda immunförsvaret.
De symptom vi kan få av fukt- och mögelskadade byggnader påminner om traumatisk hjärnskada (TBI), alltså våld mot huvudet som ger upphov till en primär skada på hjärnvävnaden (1). Symptomen är så förvillande lika att inte ens neurologer kan göra skillnad på patienter som exponeras för mögel och patienter som har TBI. Det visar flera mindre studier (2, 3, 4). I båda patientgrupperna förekommer kognitiva och neurologiska nedsättningar.
Slutsatsen forskarna kom fram till, visar att det är rimligt att få kognitiv nedsättning, beteendestörningar och att bli känslomässigt instabil av mögel som inte är giftigt. Utsätts vi dessutom för giftigt mögel, ökar nivåerna av Interleukin-1β, en signalsubstans som skapar en inflammatorisk respons (5) i den del av hjärnan som heter hippokampus. Detta är kopplat till det medfödda immunförsvaret, som möglet verkar aktivera.
Forskarna påpekar dock i sin studie att resultaten inte är riktigt representativa för människor i fukt- och mögelskadade miljöer eftersom vi mer typiskt exponeras för en komplex blandning av mögel, bakterier och damm som aktiverar en betydligt starkare immunreaktion.
Båda mögelsorterna gav minnessvårigheter och ökad smärtkänslighet. Det mögel som inte var giftigt, ökade ett ångest-likt beteende hos mössen och minskade dessutom tillväxten av nya hjärnceller.
Den här insikten kan med fördel användas i vårdkontakter eller i kontakter med utredare av inomhusmiljön, för att förklara att det inte finns några ”gränsvärden” och att personer som exponerats för sjuka hus mycket väl kan reagera på doser och sorter som inte anses giftiga eller farliga.
Länk till studien:
Mold inhalation causes innate immune activation, neural, cognitive and emotional dysfunction
Testa själv om du har mögel:
Källor:
- Hjärnfonden
- Neuropsychological performance of patients following mold exposure
- Psychological, neuropsychological, and electrocortical effects of mixed mold exposure
- Cognitive impairment associated with toxigenic fungal exposure: a replication and extension of previous findings
- Understanding the mechanism of IL-1β secretion
