”Hus måste andas” och ”vem vill bo i en plastpåse?”, är argument jag ofta får höra. Den allmänna uppfattning verkar vara att hus som tar in och ut luft genom otätheter i konstruktionen är friska och hälsosamma hus. Men tänk om det är precis tvärtom?
En människa som andas, gör det inte på ett okontrollerat sätt genom små hål och sprickor över hela kroppen. Vi andas med lungorna. På samma sätt behöver ett hus ta in och ut luft på ett kontrollerat sätt, genom sina ”lungor” – det vill säga ventilationen.
Fukttillskott och kondens en bov
För att förstå varför, måste vi först förstå hur fukt uppstår och vandrar i en bostad. Allt vi gör i våra hem genererar fukt. När vi lagar mat, diskar, städar, duschar, stryker, vattnar blommorna, andas och svettas till exempel, tillförs fukt till inomhusmiljön. Det kallas för ”fukttillskott”. Luften inomhus är alltså mer fuktig än luften utomhus. För att hantera fukttillskottet, behöver vi en fungerande ventilation som transporterar ut fukten från bostaden.
Får fukten vandra fritt med luften, kan den vandra genom väggen och träffa kalla ytor där. Då uppstår kondens, alltså vattendroppar. För att illustrera det kan vi tänka oss ett kallt glas öl en varm sommardag. Den varma fuktiga luften träffar den kalla ytan på glaset och vattendroppar bildas när ångan kondenserar. Samma sak kan ske inne i väggen mot kalla ytor, vilket kan leda till mikrobiell påväxt, det vill säga mögel.
De flesta väggar med god lufttäthet har plastfolie som diffusionsspärr (ångspärr) och lufttätning. Att du har en ångspärr i väggen innebär inte automatiskt att du har en fuktsäker vägg. En undersökning som gjordes på byggarbetsplatser visade att okunskapen är stor om negativa effekter av luftläckage. Lufttätheten uppfattas inte heller som regel som en viktig fråga enligt samma undersökning. Dessutom visade sig intresset för mät- och kontrollmetoder vara svagt.
Om inte alla på en byggarbetsplats har kunskap och förståelse för vikten av att bygga tätt, kan effekten bli att fuktspärren inte alls håller tätt. Bilden nedan beskriver vanliga läckagevägar:
Det är till exempel viktigt att skarva plastfolien på ett fackmannamässigt sätt, skydda den från vassa kanter och att inte punktera den. För genomföringar av exempelvis ventilationsrör och kabeldragningar är det viktigt att täta på ett säkert sätt. Samma gäller till exempel infällda spotlights i taket och vindsluckor som kan vara otäta och tillåta fukt att vandra upp på vinden där den kan kondensera mot kalla ytor.
Den vanligaste metoden att mäta lufttäthet i en byggnad, är att man skapar en tryckskillnad över byggnadens klimatskal, och mäter luftflödet vid ett antal olika tryckskillnadsnivåer. Det görs med en så kallad blower door. Hade sådana här provtryckningar gjorts i alla bostäder, hade läckage lättare kunnat hittas och åtgärdas. Exempelvis med en värmekamera som möjliggör för oss att hitta de kalla ytorna där luft och därmed fukt kan vandra genom konstruktionen. Ett annat sätt att synliggöra hur luften vandrar är att använda rök, till exempel en rökpenna.
Ökande antal skador
Enligt en rapport som försäkringsbolaget Gar-Bo presenterade, blir kostnaderna för otäta hus stora (1). Det är svårt att åtgärda fel i efterhand. Dyrast var flerbostadshusen, där en otät ångspärr ledde till att yttertaket fick bytas och ventilation installeras. De flesta skadefall rörde dock villor, och i samtliga fall var husen tio år eller yngre. Försäkringsbolagets slutsats var att alla nya hus borde provtryckas. Värdet bör enligt Gar-Bo ligga mellan 0,3 och 0,6 liter per sekund och kvadratmeter.
Fler fördelar
Ett lufttätt hus är mer energieffektivt och mindre dragigt. Kalldrag från till exempel dörrar och fönster kan göra att den boende upplever temperaturen som svalare fast den inte är det. Mindre buller är en annan fördel. Kvalitén ökar också på en lufttät konstruktion, eftersom det krävs en genomtänkt planering och ett bra arbetsutförande för att åstadkomma en konstruktion med hög lufttäthet. Det går helt enkelt inte att slarva om man ska bygga lufttätt. Luftföroreningarna utifrån blir också färre eftersom luften filtreras genom ventiler med filter, vilket ger en bättre inomhusmiljö.
Ventilation avgörande
Bra ventilation är ett måste i ett lufttätt hus, annars uppstår snabbt problem med inomhusmiljön. Det gäller förstås även otäta hus. Men för att lyckas med ett lufttätt hus, blir det helt avgörande.
Ju mer lufttätt ett hus är, desto mer energieffektivt och fuktsäkert blir det. Ett hus som produceras idag kan enligt Fuktcentrum inte bli för lufttätt (2).
Är passivhus bra då?
Med detta sagt är det inte givet att passivhus och lågenergihus som har hög lufttäthet, per automatik är bra konstruktioner som inte drabbas av mikrobiell påväxt. Det har visat sig många gånger att det är precis tvärtom, vilket dock inte betyder att lufttäta konstruktioner är en dålig sak. Passivhus och lågenergihus verkar ha helt andra problem. Om detta kan det bli en helt egen artikel.
Källa
1. Ny rapport: Otäta hus ger allt fler skador
2. Lufttäthet – Kan ett hus bli för tätt?
Mer läsning
Boverket – Lufttäthet
