En krypgrund är en riskkonstruktion, det vill säga en konstruktion som löper större risk än andra att drabbas av skador. Lars Olsson från certifieringsorganet RISE (SP) tydliggör i den här föreläsningen, varför en traditionell krypgrund eller en öppen plintgrund, som används till bland annat modulbyggnationer och av vissa småhustillverkare, inte uppfyller BBR, Boverkets Byggregler. En föreläsning som jag tycker är väl värd att dela!
Vad säger byggreglerna?
Byggreglerna, BBR, anger att byggnader ska utformas så att vi får god luftkvalitet inomhus. Det vill säga att luften inte innehåller luftföroreningar eller dålig lukt och att mikroorganismer inte kan påverka inomhusluften. Fukt ska inte kunna orsaka skador, lukt eller mikrobiell påväxt.
Varför får vi problem med en krypgrund?
Det material som används i konstruktionen klarar inte mer än 75% relativ luftfuktighet (RF), om det inte är bevisat att det klarar mer. I en krypgrund är det svårt att komma ner i 75% RF eftersom marken är mycket kallare än omgivande luft, framför allt på vår och sommar. Varm, fuktig luft som kommer in genom ventilerna, kondenserar då i utrymmet.
Fukten kan också vandra genom fuktsugande material i grunden. Plastfolie är svår att få helt tät, exempelvis i skarvar och kring grundmur, där fukt kan transporteras med luft upp i grunden.
I marken som är en del av konstruktionen, finns också en mögelhärd. Träbjälklag är mer eller mindre otäta, vilket innebär att luften kommer upp i huset. Termisk drivkraft från huset, alltså luft inne i huset som stiger, drar upp luft underifrån. Och mekanisk ventilation i huset ger undertryck som drar med sig luft upp. Vi vill å andra sidan inte ha ett övertryck, för då trycks fuktig luft från bostaden ut i konstruktionen. En krypgrund uppfyller alltså inte våra byggregler.
Fuktsäkerhetsprojektering
I byggreglerna står det om ”byggprodukter med bedömda egenskaper”. Det vill säga byggprodukter som är CE-märkta, typgodkända, certifierade eller kontrollerade av certifieringsorgan. Om det inte finns ett komplett typgodkännande måste vi göra en fuktsäkerhetsprojektering. Enligt byggreglerna innebär det att man ska säkerställa att en byggnad inte får skador som orsakas av fukt. Det omfattar beräkningar och provningar som utförs genom mätningar och kontroller på material och byggnadsdelar. Man måste också förvissa sig om att skarvar och anslutningar har samma egenskaper, vilket innebär att man måste titta på helheten.
Allmänna råden, ”Bygga F” som är en vägledning i processen, anger att man ska kontrollera att byggnader och material inte har fuktskadats under byggtiden. Detta ska göras genom besiktningar, mätningar och analyser som dokumenteras. Om det regnar under byggtiden eller material blir fuktiga ska man kontrollera att de inte har blivit skadade.
Utförandet av byggnadsdelar och byggnadsdetaljer som har betydelse för den framtida fuktsäkerheten bör dokumenteras enligt BBR. Det vill säga om det ska vara en viss täthet bör vi dokumentera den tätheten eller om det ska vara en viss luftomsättning, ska den dokumenteras – om det har betydelse för den framtida fuktsäkerheten.
Räcker det med avfuktare?
Även om vi skulle ställa in avfuktaren på 75% RF, så är det inte säkert att den orkar avfukta, om grunden är väldigt luft-otät. På ytor som har lägre temperatur än luften i utrymmet, ökar den relativa luftfuktigheten och då kan vi få kondens. Därför måste vi ställa in avfuktaren på en lägre relativ luftfuktighet och vi måste veta vad det blir för temperatur på ytan. Men fortfarande löser inte avfuktaren mögelhärden som finns nere i marken.
När vi projekterar behöver vi veta luftomsättningen i grunden, om det blåser mycket och hur stora luftläckagen är på grundmuren, mot marken och i bjälklaget. Det kan bli väldigt komplicerat beräkningsmässigt.
Godkänd krypgrund
Är en krypgrund typgodkänd som ett komplett system (med ett helhetsgrepp och en funktionskontroll) så uppfylls de svenska byggreglerna, BBR.
En välisolerad krypgrund med styrd ventilation och undertryck kan alltså hålla sig under 75% RF och innebära att den uppfyller byggreglerna. Det beror på att temperaturen höjs cirka 5 grader i förhållande till den traditionella krypgrunden, och därmed sänks den relativa luftfuktigheten med cirka 20 procentenheter.
Om krypgrunden saknar typgodkänning ska en fuktsäkerhetsprojektering göras som visar att högsta tillåtna fukttillstånd inte överskrids, att köldbryggor är hanterade så att inte kondens kan bildas och att byggfukten är hanterad med riktade torkinsatser under byggtiden. Mätningar måste göras och prover för mögelanalys måste tas.
Enligt en dom gällande putsade fasader i Högsta Domstolen 2016 fastslogs att det juridiska ansvaret innebär att
”Du ska förvissa dig om att konstruktionen fungerar”
I det fallet hade man inte gjort tillräckligt för att förvissa sig om att konstruktionen fungerar innan man började bygga. Samma princip gäller för krypgrund.
Jag rekommenderar varmt att se hela föreläsningen:
Fuktsäkerhetsprojektering av krypgrunder – uppfylls BBR?
