Enstegsfasaden kan vara den största byggskandal vi haft i Sveriges historia. Upp mot 160 000 bostäder byggdes med metoden (1). Resultatet blev en stor mängd fukt- och mögelskadade byggnader, som vi ännu inte sett slutnotan på varken ekonomiskt eller hälsomässigt.
Enstegstätad fasad är en metod där organisk puts påförs direkt på isoleringen, där det i normala konstruktioner bör vara en luftspalt. Isoleringen monteras i sin tur direkt på gipsskivor som sitter på träregelstommen.
Luftspaltens uppgift är att transportera bort eventuell fukt som tränger innanför fasadbeklädnaden. Den enstegstätade konstruktionen kan därför ta in fukt, men inte släppa ut den igen. Effekterna kan bli förödande för byggnaden som kan drabbas av mikrobiell påväxt och röta, vilket kan försvaga konstruktionen och orsaka en ohälsosam inomhusmiljö för de boende. Dessutom spricker den tunna putsen lätt sönder och kan då släppa in fukt.
Historia
Systemet med puts på isolering utvecklades i Tyskland under 1950- och 1960-talen, för att tilläggsisolera murade hus. I samband med energikrisen på 1970-talet, tilläggsisolerades även många svenska hus av lättbetong och tegel, på samma sätt. I USA började man under 1970-talet att isolera träregelväggar med puts på cellplastisolering, vilket under 1980-talet började visa sig som fuktskador. Trots detta började man på 1980-talet att använda putssystem på regelväggar vid nybyggnad i Sverige. Det gav en välisolerad, kompakt vägg med utvändig puts.
Fallen är många och det rapporteras löpande om drabbade hus och människor i media (2, 3, 4).
Utredning
Den största anledningen till inläckage är otäta detaljer och infästningar. Ibland är de här otätheterna inte synliga vid en okulär kontroll, andra kan vara svåra att hitta. Även mikrosprickor kan leda till omfattande inläckage.
En del menar att småskador inte behöver föranleda byte av en hel fasad, utan att exempelvis sprickor och otätheter kan lagas. Det skulle dock innebära löpande kontroller och kanske montering av givare inne i fasaden, där mätresultat kan läsas av med jämna mellanrum. Kontrollerar man inte löpande konstruktionen, kan det få kostsamma effekter.
Det är mycket svårt att hitta alla förekommande skador utan att göra en total friläggning in till regelstommen. Utbredning av skador och omfattning kan variera relativt mycket mellan olika fasader på samma byggnad men även mellan olika byggnader i samma område.
Mätningarna bör alltid genomföras inom några veckor efter ett kraftigt regn, för att få tillförlitliga resultat. Bäst förutsättning har man när det regnat kraftigt i samband med vindtryck mot fasaderna. Om mätningarna utförs utan att man haft rätt förutsättningar, bör man ta hänsyn till detta när man tolkar mätvärdena.
Den som utför skadeutredningen bör följa de rekommendationer som SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut tagit fram (5).
Det finns många utmaningar i att utreda en ensttegstätad konstruktion. Till exempel att det är svårt att avgöra vad som är otätt för den som inte är fackman. Det kan komma in vatten genom mycket små, knappt synliga otätheter. Och det kan finnas anslutningar som för en lekman ser otäta ut men som är täta. Vid fönster till exempel friskärs putsen och i ett sådant fall finns det en tätning längre in i väggen, som inte syns. En sådan friskuren detalj skall inte tätas till. Därför behövs professionell hjälp.
Åtgärder
I fall då man behöver göra om hela fasaden, tar man först bort putsen, isoleringen och gipsen, till stomrent. Därefter bör man kontrollera så att det inte är några fuktskador och åtgärda eventuella skador genom att byta ut allt skadat material. Sedan ersätter man med ny isolering och vindduk eller ny gips- eller annan klimatskiva. En spikläkt på 28 mm monteras, för luftning och ventilation med öppning upptill och nertill för drag. Sedan sätter man en putsskiva för att lägga ny puts på. Viktigt är att väderskydda så att fasaden inte står öppen för regn eller snö under arbetets gång.
I första hand bör man återställa konstruktionen med en dränerad
tvåstegstätad konstruktion med stomskydd, alternativt en ventilerad tvåstegstätad konstruktion med luftspalt.
Uppföljning
Ett bra sätt att verifiera att åtgärdade fasader är täta är att utföra kontinuerliga mätningar. Att utföra sådana uppföljningar på känsliga platser med inmonterade fuktkvotmätare eller liknande på några byggnader i varje område är en billig investering i förhållande till vad skadeutredningar och åtgärder kostar.
Rättsliga läget
Högsta domstolen har avgjort att konstruktionen med enstegstätad fasad inte är lämplig, eftersom den medför en betydande risk för problem med mögel, röta och dålig lukt. Därför var det enligt Högsta domstolen fel i entreprenaderna. (Mål nr T 916-13)
För småhus som uppförts efter 2005, gäller konsumenttjänstlagen, vilket innebär att entreprenören ansvarar för fel i tio år, oavsett om han varit vårdslös eller inte. Är huset byggt innan 2005, gäller standardavtalet ABS 95, vilket gör entreprenören efter att en tid har gått, endast är ansvarig om han varit vårdslös.
Enligt Högsta domstolens dom, har entreprenören varit vårdslös genom att uppföra en enstegstätad konstruktion. Det gör det svårt för byggbolagen att frånsäga sig ansvar för de enstegstätade fasaderna.
Tänk också på att samma ansvar gäller den som säljer ett enstegstätat hus. Det vill säga, du kan som säljare av ett sådant här hus, bli ansvarig i den mån köparen hittar fel och brister.
Om du som konsument har fått fuktskador till följd av att entreprenören har använt enstegstätade fasadkonstruktioner, så har du stora möjligheter att få ersättning för det.
Inventering
Rådet som SP, Sverige tekniska forskningsinstitut, ger till fastighetsägare som har ett hus med putsad, enstegstätad träregelvägg, är att låta genomföra en inventering. En sådan inventering utförs av skadeutredare med kunskap om mätteknik och hur resultaten skall tolkas.
Källor
1. Fuktskandal hotar hus
2. Fasaden på JM-hus vid Liljeholmen möglar
3. Drömhuset blev en mardröm
4. Fasad-dom ger falkenbergsfamilj en gnutta hopp
5. Sveriges tekniska forskningsinstitut´s rapport
