Ett dilemma som drabbade av fukt- och mögelskador kan ställas inför, är vad de kan ta med sig när de flyttar. Ofta sker en flytt med anledning av ohälsa på grund av en bristfällig inomhusmiljö. Då vill man veta att man inte flyttar med sig problemet för att bohaget är kontaminerat av mögelgifter. Det här är frågor som är svåra att besvara, men det går att reda ut begreppen för att underlätta beslut.
För att få en bättre bild, måste vi skilja på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är en sak vad forskningen studerat och kanske en annan hur verkligheten ser ut. Allt är inte studerat, däremot vet vi utfallet i väldigt många fall.
Vetenskap
Inte många studier har undersökt om ett bohag från ett fukt- och mögelskadat hem kan bli kontaminerat av mögelsporer och dess metaboliter, mykotoxiner. Ännu färre har undersökt hur det påverkar människors hälsa att behålla kontaminerat bohag. Däremot finns mycket studier där forskare undersökt olika metoder att sanera kontaminerat bohag. Det vill säga, vi vet att bohag kan bli kontaminerat.
I den här studien undersöks olika saneringsmetoder för att åtgärda kontaminerat bohag: An investigation into techniques for cleaning mold-contaminated home contents. Studien visar att bohaget är kontaminerat och att det är svårt att sanera.
Även de här studierna visar att bohag kan bli kontaminerat: Prevention and Remediation of Damp Indoor Environments, Toxic Effects of Fungi and Bacteria och Environmental Control Measures for the Management of Atopy.
Den här studien beskriver personal på ett arkiv som blivit sjuka av pappersdokument som är mögelkontaminerat: Microbiological evaluation of ten French archives and link to occupational symptoms.
Det råder ingen tvekan om att olika material kan bli kontaminerade i olika grad av mögelgifter. Frågan är hur och i vilken utsträckning det påverkar oss.
Beprövad erfarenhet
Av erfarenhet vet vi att några har kunnat behålla hela sitt bohag vid flytt. Vi vet dock inte särskilt mycket om hur de mår långsiktigt och om de faktiskt blir friska i sin nya miljö med det gamla bohaget. Vi vet att några har kunnat sanera visst bohag och behövt slänga annat. Och vi vet att andra behövt slänga hela sitt bohag.
De som varit mest framgångsrika med att läka, bli bättre och till och med friska från kroniska sjukdomar och andra symptom de tillförskansat sig i en viss miljö, är de som tagit kontaminering av bohag på allvar. Men också de som faktiskt testat och säkerställt att nästa boende är friskt. Det innebär som regel att de har gjort sig av med stora delar av, och inte sällan hela sitt bohag.
Av erfarenhet vet vi också att det upplevda problemet med kontaminerat bohag kan avta över tid. Det vill säga, det som inte tåldes från början kan tålas senare. Om det beror på att toxinerna avtar över tid eller om det beror på att den drabbade blir mindre känslig, vet vi inte. Vi har också erfarenheter av kontaminerat bohag som inte alls tåls många år senare, trots att det har förvarats på annat håll under perioden. Att testa efter lång tid i frisk miljö och när man inte längre upplever symptom, är bästa sättet att ta reda på om man kan behålla bohag från en tidigare sjuk bostad.
Mycket är alltså beroende på grad av känslighet. Men troligtvis också grad av skada på boendet.
Symptom
Symptom är inte alltid logiska. I en del fall kan det ge en ledtråd att man började utveckla symptom och kroniska sjukdomar en tid efter att man flyttat in i en viss miljö. Det händer också att man utvecklar kroniska sjukdomar efter att man har flyttat ifrån den dåliga miljön, det vill säga man kan vara till synes symptomfri under tiden man vistas i en sjuk miljö.
Symptom som kan komma direkt är exempelvis huvudvärk, migrän, trötthet, utmattning, hjärndimma, hudrodnader, illamående, yrsel samt torra eller irriterade slemhinnor, ögon och näsa. Det är symptom som bör avta ganska omgående efter att man lämnat den dåliga miljön. Kroniska sjukdomar och känsligheter kan man ha kvar länge efter att man lämnat miljön där man utvecklade symptom. Men onekligen verkar möjligheten att bli frisk öka markant för dem av oss som lyckas hitta en bra miljö.
Sanera
Sammanfattningsvis verkar de flesta studier komma fram till i stort sett samma sak. Det är svårt att sanera men i vissa fall går det, både om man ser till testresultat och faktiskt resultat, det vill säga att man mår bra.
Återkommande i studierna talas om bättre framgång av ”blekmedel”. Då rekommenderar jag att använda hypoklorsyra som inte tillför några dåliga ämnen till inomhusmiljön, och som i studier visat sig ge resultat. Det talas även om vikten av att använda en bra dammsugare med hepafilter. Vi måste alltså skilja på mögelsporer i damm som kan finnas ytligt på exempelvis möbler, och mykotoxiner som kan tränga in i och kontaminera material på djupet. Porösa material som textil, trä och keramik är svårare att sanera. Medans material som metall och glas kan vara enklare, därmed inte sagt att det fungerar för alla. Det verkar väldigt vanligt att drabbade reagerar även på icke porösa material som blivit kontaminerade av tidigare mögel i bostaden.
De flesta läkare verkar också rekommendera att slänga textilier och stoppade möbler. Det finns läkare som är medvetna om att man kan behöva slänga allt.
Alla inblandade i sådana här beslut behöver förstå att en sensibiliserad person kan uppleva symptom av bohag som flyttas med till en i övrigt frisk miljö. Det är alltid brukarens egna upplevelse som måste räknas främst och ett pragmatiskt förhållningssätt där man gör det som fungerar visar sig återkommande vara en framgångsfaktor.
TIPS. Är du osäker – magasinera och testa senare.
Länkar till hypoklorsyraprodukter:
Smart desinfektion, 20 ml
Smart desinfektion, 100 ml
Smart desinfektion, 500 ml
Smart desinfektion, 1000 ml
Smart desinfektion, 2500 ml
