Fukt i byggnadsmaterial kan leda till mögeltillväxt, men risken är också stor att kemiska reaktioner gör att nya ämnen avges till inomhusluften. Under åren 1955 – 1978 användes pentaklorfenol som träskyddsmedel i Sverige. Vid fukt och påverkan från mikroorganismer ombildas pentaklorfenol till kloranisol. Lukten kan ofta vara elak och förknippas av de flesta med ”mögel-lukt” (1).
Inga toxiska effekter?
Halterna som uppmätts i hus är väldigt låga och bedöms enligt CAMM, Centrum för Arbets- och Miljömedicin, inte ha några hälsoeffekter. Det är vad man vet så här långt inte tal om några klassiska toxiska effekter (2).
Trots detta vet vi att människor i byggnader med den här luktproblematiken uppvisar hälsobesvär. Även om vi i Sverige inte tagit problematiken på särskilt stort allvar, så har man exempelvis i Tyskland en helt annan syn på saken. Där har informationskampanjer om hälsorisker med träskyddsmedel genomförts och de har också uppmätt en viss klorfenol i blodet hos delar av den tyska befolkningen.
Samtidigt talar studier för toxiska effekter av ämnet pentaklorfenol (3-5). Det är alltså ett mycket giftigt ämne. Men hur det påverkar oss i inomhusmiljön i de doser vi ser, är inte helt klarlagt. Lägg därtill att det är svårt att avgöra vilket ämne i ett sjukt hus som faktiskt utlöser hälsobesvären som människor som vistas där, kan uppleva.
”Olägenhet” som ska åtgärdas
Redan i Bygg AMA, Allmän Material och Arbetsbeskrivning, 1965 noterades lukt från tryckimpregnerat trä och det bestämdes att trä som luktade illa mer än en månad efter behandling inte skulle byggas in i husen. Användningen av klorfenoler fortsatte ändå i 14 år, under hela miljonprogrammet, fram till 1978, då det förbjöds (6).
Samtidigt föreslår sakkunniga Docent Jonnhy Lorentzen, dr Stephanie Juran och Professor Gunnar Johansson att man ska utgå från brukarperspektivet och människans behov när man definierar luftkvalitet (6). Dålig luftkvalitet betyder att om luften ogillas, ger obehag eller ohälsa, så är det en olägenhet som ska åtgärdas. Att kloranisoler har en elak lukt är nog de flesta överens om.
Är det mögel som luktar?
Anledningen till att vi kopplar ihop lukten av kloranisoler med mögel kan ha att göra med dålig marknadsföring. Under 1950-talet började man bygga hus utan källare. Hus med krypgrunder och platta på mark drabbades då av rötskadesvamp. I stället för att göra om och bygga rätt blev lösningen att kemiskt behandla trä på utsatta ställen. Så gjordes under den stora bygg-boomen 1960–1970.
De aktörer som godkände rötskyddsmedel med klorfenoler introducerade begreppet ”fukt och mögel”, vilket gjorde att många kopplade ihop lukten med just mögel i stället för med rötskyddsmedlet (7).
Med detta sagt så kan man kanske räkna med att det finns fukt inblandat om man känner lukten av kloranisoler, eftersom det är en effekt av att pentaklorfenol utsatts för just fukt. Det kan alltså finnas mikrobiell påväxt också, trots att man kanske inte känner lukten av det. Det tar du reda på genom ett enkelt test: Mögeltest med DNA-teknik.
Gränsvärden
Det är ännu inte klarlagt vilka gränsvärden som gäller för de här ämnena. WHO lyfte redan 1979 fram klorfenoler som problemämne, tillsammans med radon, asbest och formaldehyd, men i Sverige så föll klorfenolerna bort. Därför har vi kanske inte heller hunnit få ett tillräckligt stort underlag för att ha en referens att jämföra med, alltså där vi kan se att människor eventuellt börjar uppvisa ohälsa eller symptom. Dessutom förekommer inte ämnet ensamt, utan det kan finnas andra kemiska emissioner från fuktiga byggnadsmaterial eller mikrobiell påväxt. Därför kan vi bara svara på om ämnet finns genom provtagning. Ytterst är det ändå bara den boende som kan avgöra om det är en problematisk lukt, vilket gör att gränsvärden ändå inte kommer att tillföra något.
Hur åtgärdar man?
Eftersom kloranisoler ofta har samma orsak som mikrobiell påväxt, nämligen fukt, så kan ett lämpligt förhållningssätt vara att adressera orsaken. Åtgärdar man fukt kommer man ofta tillrätta både med mikrobiell påväxt och kloranisolerna i inomhusmiljön. Skadat material och tryckimpregnerat material behöver som regel tas bort.
För att förebygga skador behöver du värma upp din sommarstuga vintertid, så att inte fuktproblematik uppstår.
Källor
- Föreläsning Folkhälsomyndigheten
- Förbisedd orsak till inomhusmiljöproblem
- Pentaklorfenol
- An Assessment of the Health Risks of Seven Pesticides Used for Termite Control
- Pentachlorophenol and cancer risk: focusing the lens on specific chlorophenols and contaminants
- Mögellukt för miljoner – en förbisedd historia om klorfenoler i svenska hus
- Boken om fukt och mögel skrevs av rötskyddsintressenter
