Att saneringsvätskor inte fungerar mot mögel är inte ny kunskap. Det har varit känt länge. Även metoder som ozon, torkning, flambering/eld, varmluftspistol och ånga har i studier visat sig vara overksamma. I värsta fall producerar mögelsvampen mer gift.
Effektiviteten hos de här metoderna undersöktes redan 2010 som ett samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet och Lunds Universitet.
Inga av saneringsvätskorna eller de testade metoderna kunde helt eliminera mögelväxt eller de toxiner som bildats av de två mögelsorterna – Stachybotrys chartarum eller Aspergillus versicolor.
Även i de fall möglet inte syntes efter tvätt så fanns det kvar, redo att börja växa igenom om fukten återkom.
I den här videon från SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond) visar Aime Must, mikrobiolog, hur tester går till (1):
Branschen behöver revidera
– ”Det skadade materialet måste tas bort. Punkt. I saneringsbranschen är det rätt vanligt att använda mögelmedel, framför allt på bärande konstruktioner som är svåra att byta ut. Men det behöver man revidera nu”, säger Erica Bloom, en av forskarna vid IVL Svenska miljöinstitutet, som gjort studien med kolleger vid Lunds universitet. (2)
Giftiga effekter
En överraskande effekt man kunde se i studien var att, även om möglet minskade så kunde sanering leda till att giftproduktionen ökade. Svampen såg helt enkelt saneringsmedlet som konkurrens, vilket ledde till att den producerade mer gift (mykotoxiner) för att försvara sig.
Dessutom är det som är giftigt för svampens celler, giftigt för dina celler eftersom vår sammansättning är så lik. (3)
Ta bort orsaker
Främst behöver man ta bort orsaker till att mikrobiell påväxt kan uppstå. Förutom läckage är bristfällig ventilation en vanlig orsak. Sedan tar man bort allt skadat material. Rör det sig om en bärande konstruktion kan man isblästra eller slipa.
Källa
Fukt och mikroorganismer – seminarieserie 2017 från Folkhälsomyndigheten
SBUF informerar om Sanering av mögelskador
Mögelmedel får inte bort svampar
