Ett barn som plötsligt får svårt att koncentrera sig behöver inte bara mer struktur. En stökig klass behöver inte alltid hårdare regler. En lärare som ständigt har huvudvärk och är onormalt trött behöver inte nödvändigtvis bli bättre på att hantera stress.
Ibland finns en del av förklaringen i byggnaden.
I mitt arbete som innemiljöutredare möter jag barn, föräldrar och skolpersonal som beskriver hur hälsa, ork och beteende förändras mellan olika lokaler. Barn kan fungera betydligt bättre efter ett klassrums- eller skolbyte. Lärare får huvudvärk, luftvägsbesvär eller en närmast förlamande trötthet under arbetsveckan men mår bättre under lov. En del har till slut tvingats lämna sitt arbete.
Det betyder självklart inte att alla koncentrationssvårigheter, beteendeproblem eller sjukskrivningar orsakas av dålig innemiljö. Men mönstret är tillräckligt återkommande för att fler inom skolan behöver känna till det.
Många skolor har fuktproblem
Barn och skolpersonal tillbringar en stor del av sin vakna tid i skolan. Många personer vistas samtidigt på en begränsad yta, vilket ställer höga krav på ventilation, städning, temperatur och byggnadens tekniska skick.
I den så kallade STIL2-undersökningen, vars resultat redovisas i en rapport från Boverket, bedömdes omkring 40 procent av de undersökta skolorna och förskolorna ha någon form av fuktskada. Ytterligare 41 procent hade minst en konstruktion som medförde risk för fuktskada.
Undersökningen är äldre och siffrorna beskriver därför inte med säkerhet dagens skolbestånd. De visar däremot att fuktskador och riskkonstruktioner har varit mycket vanliga i svenska skolor och förskolor. Boverket anger fortfarande på sin webbplats att fuktskador finns i fyra av tio skolor och förskolor.
Skadan behöver inte synas. Den kan finnas under golvet, bakom en vägg, i taket, på vinden eller i grunden. Den behöver inte heller lukta mögel.
Att någon har fuktmätt utan att hitta något utesluter inte en skada. En konstruktion kan vara torr vid mättillfället och ändå innehålla mikrobiellt eller kemiskt skadade material efter en äldre fukthändelse. En mätning på ett lättillgängligt ställe berättar inte vad som finns längre in i konstruktionen.
Barn säger inte alltid att de är sjuka
En vuxen kan förklara att hon har huvudvärk, hjärndimma, yrsel eller irritation i luftvägarna. Barn har inte alltid orden för det som händer i kroppen.
I stället kan de bli rastlösa, irriterade, utagerande eller svåra att få kontakt med. De kan få svårt att ta in instruktioner, glömma sådant de brukar kunna, tappa ork eller lägga huvudet på bänken. Ett barn verkar hyperaktivt medan ett annat blir tyst, håglöst och frånvarande.
Föräldrar och skolpersonal berättar återkommande för mig om barn med koncentrationssvårigheter, huvudvärk, hjärndimma, trötthet, illamående, magont, hosta, täppt näsa, hudproblem och återkommande luftvägsinfektioner.
De beskriver också kraftiga humörsvängningar, ilskeutbrott, starka känsloreaktioner, beteendeförändringar och en nytillkommen känslighet för parfymerade produkter, rengöringsmedel eller andra kemiska exponeringar.
När flera problem uppkommer samtidigt, när flera barn påverkas i samma lokal eller när ett barn fungerar påtagligt olika i olika byggnader finns det anledning att börja ställa frågor.
När eleven ”får ADHD igen”
En pedagog berättade en gång om en elev som ibland blev mycket orolig och utagerande i klassrummet.
”Vi brukar gå ut med honom i friska luften när han får ADHD igen”, sa pedagogen.
Hon menade naturligtvis inte att eleven fick och förlorade en neuropsykiatrisk diagnos. Hon beskrev att barnet fick symtom som påminde om ADHD i en viss lokal och att symtomen minskade när han kom ut.
Klassrummet visade sig vara fuktskadat.
Den berättelsen visar inte att fuktskador orsakar ADHD. ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och ska inte reduceras till en fråga om inomhusluft.
Men huvudvärk, onormal trötthet, hjärndimma, illamående och irritation påverkar naturligtvis ett barns möjlighet att sitta stilla, lyssna, reglera känslor och genomföra uppgifter. Ett barn som redan har svårt med uppmärksamhet och impulskontroll kan få ännu svårare att fungera i en miljö där kroppen samtidigt belastas.
Frågan behöver inte vara om barnet har ADHD eller reagerar på miljön. Barnet kan ha en diagnos och samtidigt påverkas negativt av lokalen.
Anpassningar och pedagogiskt stöd kan fortfarande behövas. Men skolan bör inte försöka anpassa bort problem som delvis orsakas av byggnaden.
Samma barn, samma lärare, en annan miljö
En annan lärare berättade hur lugn och harmonisk klassen hade blivit.
Det var samma barn och samma lärare. Den stora skillnaden var att undervisningen nu bedrevs i lokaler där en god innemiljö hade tillgodosetts.
Lärarens reflektion fastnade hos mig. Klassen hade gått från betydligt mer stoj och oro till ett lugnare och fungerande arbetsklimat.
En enskild erfarenhet kan inte fastställa orsaken. Klasser förändras av många skäl. Men när liknande förändringar återkommer efter byte av klassrum eller skola behöver vi åtminstone våga fråga om miljön hade betydelse.
Dålig luft kan påverka koncentrationen
Folkhälsomyndigheten räknar bland annat huvudvärk, onormal trötthet och koncentrationssvårigheter som möjliga byggnadsrelaterade besvär vid bristande ventilation.
Studier där ventilationen har förändrats i klassrum har också visat att luftkvaliteten kan påverka elevers koncentrationsförmåga och prestation i vissa typer av uppgifter.
Koldioxid används ofta som indikator på om ventilationen är tillräcklig i förhållande till hur många människor som vistas i lokalen. Förhöjda koldioxidhalter kan visa att luftomsättningen inte är anpassad till personbelastningen.
Men koldioxidmätning och obligatorisk ventilationskontroll besvarar inte alla frågor om innemiljön. En godkänd OVK betyder inte att byggnaden är fri från fuktskador.
Ventilation kan späda ut vissa föroreningar. Den kan inte reparera en fuktskada.
Titta efter mönstret
Ett barn med huvudvärk visar inte att skolan är fuktskadad. En stökig klass är inte ett mätinstrument för mögel. Det intressanta är om det finns ett mönster över tid och plats.
Började problemen efter att klassen bytte rum eller flyttade till en annan byggnad? Fungerar barnet olika i olika delar av skolan? Ökar besvären under skoldagen eller skolveckan? Mår barnet bättre under lov och sämre efter skolstart?
Finns flera barn i samma klass med huvudvärk, magont, hosta, återkommande infektioner eller onormal trötthet? Har ovanligt många svårt att koncentrera sig i samma lokal? Behöver elever ofta gå ut eller gå hem?
Varierar problemen med årstid, väder eller hur ventilationen används? Har byggnaden haft läckage, kondens, översvämning, avvikande lukt eller tidigare fuktskador? Hur mår personalen som arbetar i samma lokaler?
Inget av detta ger ett färdigt svar. Men svaren kan visa att en byggnadsteknisk utredning är befogad.
Glöm inte lärarnas och pedagogernas hälsa
Lärare och annan skolpersonal beskriver ibland långvarig huvudvärk, röstproblem, hosta, irriterade ögon, hjärndimma och en trötthet som inte står i proportion till arbetsbelastningen.
En del blir sjukskrivna för utmattningssyndrom. Andra byter arbetsplats eller lämnar yrket.
Stress och hög arbetsbelastning är verkliga problem i skolan. Men det betyder inte att varje utmattningsliknande symtombild enbart orsakas av arbetets organisatoriska och sociala krav.
Om både elever och personal får nya besvär i samma byggnad är det viktig information. Om personalen mår bättre under sommarlovet och sämre efter återgång bör detta dokumenteras.
Den som reagerar först ska inte automatiskt betraktas som bevis för att byggnaden är orsaken. Men personen ska inte heller avfärdas därför att kollegorna säger att de mår bra.
”Ingen annan är sjuk” är inget friskintyg
Människor reagerar olika på samma miljö. Vi har olika känslighet, hälsa och tidigare exponeringar. Vi vistas dessutom i olika rum och under olika lång tid.
En lärare kan sitta nära en vägg där luft läcker in från en skadad konstruktion. Ett barn kan tillbringa större delen av dagen i ett visst klassrum medan en annan elev bara är där någon timme.
Symtomen kan också se olika ut. En person får astma, en annan huvudvärk och en tredje blir onormalt trött. Någon märker inga besvär alls.
Den som blivit sjukast kan dessutom redan ha blivit sjukskriven, bytt arbetsplats eller bytt skola. Om man bara frågar dem som fortfarande är kvar kan man missa dem som reagerade mest.
Att inte alla blir sjuka samtidigt betyder därför inte att byggnaden är frisk.
Barnet ska inte användas som mätinstrument
Ett barn ska inte behöva återvända gång på gång till en lokal där det blir sjukt för att bevisa sambandet.
Samtidigt kan ett barns förbättring utomhus eller i en annan lokal inte ensam fastställa att byggnaden är skadad. Observationen ska dokumenteras och leda till frågor. Därefter måste byggnaden undersökas som en byggnad.
Utredningen kan behöva omfatta byggnadens konstruktion, skade- och renoveringshistorik, tidigare läckage, ventilation, tryckförhållanden, luftläckage och äldre uttorkade skador.
Misstänkta konstruktioner kan behöva öppnas. Material kan behöva undersökas. Provtagning kan vara ett hjälpmedel, men måste utgå från en tydlig byggnadsteknisk frågeställning.
Ett kort luftprov som ser normalt ut kan inte ensamt utesluta en dold eller uttorkad skada. En fuktmätning på ett ställe visar bara förhållandena på den platsen vid det tillfället.
Dokumentera det ni ser
Lärare och pedagoger behöver inte diagnostisera barn eller avgöra om en byggnad är fuktskadad. Men de kan dokumentera sådant som annars lätt försvinner.
Anteckna vilket rum det gäller, när problemen uppstår och om de minskar när barnet eller gruppen lämnar lokalen. Notera om flera påverkas samtidigt och om besvären återkommer efter att klassen flyttat tillbaka.
Dokumentera även sådant som läckage, kondens, missfärgningar, avvikande lukt och problem som varierar med väder eller årstid.
Var naturligtvis försiktig med enskilda barns integritet och undvik att göra egna medicinska bedömningar. Observationerna kan föras vidare till rektor, elevhälsa, huvudman och skyddsombud enligt verksamhetens rutiner.
För elevernas miljö har huvudmannen ett ansvar, och kommunens miljö- och hälsoskyddskontor kan bedriva tillsyn enligt miljöbalken. För personalens arbetsmiljö ansvarar arbetsgivaren, och skyddsombudet har en viktig roll.
Vänta inte tills alla är sjuka
Skolan ska förebygga ohälsa. Det borde inte krävas att en stor grupp barn eller anställda först blir sjuka innan en misstänkt byggnadsskada utreds ordentligt.
Skolpersonalen behöver inte bevisa orsaken. Det räcker att det finns omständigheter som behöver undersökas så som återkommande hälsobesvär, tydliga skillnader mellan lokaler, kända läckage, avvikande lukt, kondens, riskkonstruktioner eller eftersatt underhåll.
Misstanken ska prövas genom att undersöka byggnaden, inte genom att ifrågasätta dem som reagerar.
Min vädjan till skolpersonalen
När ett barn plötsligt förändras, fråga inte bara vad som har hänt hemma. Fundera också på om något har förändrats i skolan.
När flera barn blir trötta, oroliga eller får svårt att koncentrera sig i samma klassrum, se det inte automatiskt som ett ordningsproblem.
När ett barn får återkommande huvudvärk, magont eller illamående, lägg märke till om besvären följer en viss lokal eller tid på dagen.
När en kollega säger att byggnaden påverkar hälsan, lyssna även om du själv mår bra.
Och när en klass fungerar märkbart bättre utomhus eller efter ett lokalbyte, låt inte den observationen försvinna.
Ett enskilt symtom bevisar ingenting. Men ett återkommande mönster kan visa var man behöver börja leta.
Barn ska inte behöva få ytterligare en diagnos, betraktas som besvärliga eller misslyckas i skolan därför att ingen tänkte på rummet där problemen uppstod.
Källor och vidare läsning
- Folkhälsomyndigheten. Tillsynsvägledning om inomhusmiljön i skolor och förskolor.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/regler-och-tillsyn/tillsynsvagledning-och-stod/halsoskydd-vagledning-och-tillsyn/tillsynsvagledning-om-halsoskydd-for-olika-typer-av-verksamheter/tillsynsvagledning-skolor-och-forskolor/ - Boverket. God bebyggd miljö – förslag till nytt delmål för fukt och mögel. 2011.
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publikationer/2011/god-bebyggd-miljo–forslag-till-nytt-delmal-for-fukt-och-mogel/ - Boverket. Din hälsa kan påverkas av fukt och mögel.
https://www.boverket.se/sv/byggande/forebygg-fel-brister-skador/konsekvenser-samhallet/konsekvenser-halsan/Halsa-fukt-mogel/ - Folkhälsomyndigheten. Friskare luft ger friskare barn – kunskapssammanställning om betydelsen av god luftkvalitet i förskole- och skolmiljö. 2025.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/f/friskare-luft-ger-friskare-barn-kunskapssammanstallning-om-betydelsen-av-god-luftkvalitet-i-forskole-och-skolmiljo/ - Folkhälsomyndigheten. Vägledning om ventilation.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/regler-och-tillsyn/tillsynsvagledning-och-stod/halsoskydd-vagledning-och-tillsyn/vagledning-om-ventilation/ - Taskinen T, Hyvärinen A, Meklin T, Husman T, Nevalainen A, Korppi M. Asthma and respiratory infections in school children with special reference to moisture and mold problems in the school. Acta Paediatrica. 1999;88(12):1373–1379.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/10626525/ - Borràs-Santos A, Jacobs JH, Täubel M, et al. Dampness and mould in schools and respiratory symptoms in children: the HITEA study. Occupational and Environmental Medicine. 2013;70(10):681–687.
https://doi.org/10.1136/oemed-2012-101286 - Fisk WJ, Chan WR, Johnson AL. Does dampness and mold in schools affect health? Results of a meta-analysis. Indoor Air. 2019;29(6):895–902.
https://doi.org/10.1111/ina.12588 - Bakó-Biró Z, Clements-Croome DJ, Kochhar N, Awbi HB, Williams MJ. Ventilation rates in schools and pupils’ performance. Building and Environment. 2012;48:215–223.
https://doi.org/10.1016/j.buildenv.2011.08.018 - Folkhälsomyndigheten. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan och förskolan.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/e/egenkontroll-av-inomhusmiljon-i-skolan-och-forskolan–till-dig-som-driver-en-skola-eller-forskola/
