En byggnad kan ha en öppen entré, automatiska dörrar och en ramp för den som inte kan använda trappan. Ändå kan den vara omöjlig att gå in i för den som blir sjuk av parfymerade produkter.
Hindret syns inte. Det finns i luften.
Parfymen på personen i receptionen, luftfräscharen på toaletten, den parfymerade tvålen eller rengöringsmedlet som användes på morgonen kan vara tillräckligt för att personen ska behöva vända i dörren.
På samma sätt som en trappa kan stänga ute den som använder rullstol kan en parfymerad miljö stänga ute den som får allvarliga symtom av doftsatta produkter.
En ramp löser ett synligt tillgänglighetshinder. En fungerande parfympolicy kan vara motsvarigheten när hindret finns i den gemensamma luften.
Dörren är öppen men alla kan inte gå in
Tillgänglighet förknippas ofta med den fysiska utformningen av en byggnad. Det handlar om ramper, hissar, dörröppnare, hörselslingor, kontrastmarkeringar och anpassade toaletter.
Men en verksamhet är inte tillgänglig bara för att människor fysiskt kan ta sig över tröskeln.
De behöver också kunna vistas i lokalen och använda verksamheten.
För den som reagerar på parfymerade produkter kan hindret uppstå nästan var som helst:
- på en vårdmottagning där personal eller patienter använder parfym
- i ett klassrum där elevernas kläder luktar sköljmedel
- på ett möte där en deltagare använder en parfymerad produkt
- i en butik med doftmarknadsföring
- på en offentlig toalett med luftfräschare och parfymerad tvål
- på ett hotell med parfymerade sängkläder eller rengöringsmedel
- i en taxi, buss, tågvagn eller flygplanskabin
- på en restaurang, teater eller konferens
- i ett behandlingsrum där doftljus eller eteriska oljor används
Lokalen är formellt öppen för alla. Ändå kan vissa människor inte gå in, stanna kvar eller genomföra sitt ärende.
Det är detta som gör parfym till en tillgänglighetsfråga.
Utestängningen syns sällan
När en människa i rullstol möter en trappa är hindret tydligt. När någon blir sjuk av luften i en lokal är det svårare för omgivningen att förstå vad som händer.
Personen kanske lämnar mötet utan att förklara varför. Ett vårdbesök avbryts. En elev får svårt att koncentrera sig och måste gå hem. En kund vänder redan i entrén.
Andra försöker stanna kvar trots symtomen. De använder sin energi till att uthärda miljön och får betala priset senare i form av migrän, andningsbesvär, hjärndimma, illamående eller en kraftig försämring som kan sitta kvar i timmar eller dagar.
En del slutar till slut att försöka. De tackar nej till utbildningar, möten, restaurangbesök och kulturevenemang. De undviker kollektivtrafik, vårdmottagningar och offentliga lokaler. De handlar när få andra är i butiken eller låter någon annan utföra deras ärenden.
Verksamheten ser bara dem som kunde komma in och stanna kvar. Den ser inte dem som avbokade, vände i dörren eller aldrig längre försöker delta.
Ett personligt val som sprids till andra
Parfym beskrivs ofta som ett personligt val. Det är det också i den meningen att personen själv väljer vilken produkt som används. Men exponeringen stannar inte hos användaren.
Parfymerade ämnen avges till den omgivande luften och kan andas in av andra. De kan också fastna i kläder, hår, möbler, gardiner och andra textilier. Tvättmedel och sköljmedel kan göra att kläder sprider lukter långt efter tvätten. Det betyder att andra människor utsätts för ämnen som de inte själva har valt.
Här finns en relevant jämförelse med tobaksrök. Rökning betraktades länge som en privat vana även i gemensamma lokaler. Med tiden blev det självklart att röken inte bara påverkade rökaren. Den spreds i luften och utsatte alla i närheten.
Parfym och tobaksrök är inte identiska exponeringar och deras hälsorisker ska inte likställas rakt av. Men principen om den gemensamma luften är densamma: när en produkt avger ämnen till omgivningen upphör användningen att vara helt privat.
Begreppet andrahandsparfymering kan användas för att beskriva denna situation. Precis som vid andrahandsrökning är det någon annan som använder produkten medan omgivningen exponeras.
Det krävs inte att alla reagerar
En vanlig invändning är att de flesta andra i lokalen inte får några symtom.
Men tillgänglighetsåtgärder bygger inte på att alla människor måste ha samma begränsning.
Alla behöver inte en ramp för att en trappa ska vara ett hinder. Alla behöver inte en hörselslinga för att den ska vara nödvändig. Alla behöver inte reagera på parfym för att parfymerade produkter ska kunna stänga ute vissa människor.
Personer med exempelvis astma, migrän, allergiska luftvägsbesvär eller kemisk intolerans kan reagera vid exponering för parfymerade produkter. För personer med MCS kan symtomen omfatta flera delar av kroppen och kvarstå långt efter att exponeringen upphört.
Det går inte att avgöra hur någon annan påverkas utifrån hur produkten luktar för en själv.
Lite parfym kan fortfarande vara ett hinder
Den som använder en parfymerad produkt vänjer sig ofta snabbt vid doften. Efter en stund känner personen inte själv hur mycket produkten sprider.
Det gör uppmaningar som ”undvik starka dofter” svåra att följa. Vad som är starkt blir en subjektiv bedömning, och den som använder produkten är ofta den som har sämst möjlighet att bedöma hur mycket den luktar.
En mild parfym är fortfarande parfym. En naturlig doft eller eterisk olja är fortfarande en källa till flyktiga ämnen. Att en produkt marknadsförs som ekologisk, naturlig eller grön betyder inte att den kan användas av alla utan besvär.
En tydlig policy behöver därför handla om parfymerade produkter, inte bara om produkter som någon uppfattar som starkt doftande.
Ventilation kan inte ersätta en parfympolicy
God ventilation är viktig för en hälsosam innemiljö. Den kan späda ut och föra bort en del luftburna föroreningar.
Men ventilationen kan inte garantera att en person slipper exponering från någon som sitter bredvid. Den kan också föra parfymerade ämnen från ett rum till ett annat.
Att placera den känsliga personen längre bort, öppna ett fönster eller öka ventilationen är därför inte alltid tillräckligt.
Den mest effektiva åtgärden är som regel att minska utsläppet där det uppstår.
På samma sätt som rökfria lokaler förebygger exponering mer effektivt än att försöka ventilera bort tobaksrök kan parfymfria miljöer minska exponeringen vid källan.
Vad visar forskningen om utestängning?
Befolkningsstudier visar inte bara att människor rapporterar hälsobesvär i samband med parfymerade produkter. De beskriver också praktiska begränsningar.
Deltagare har uppgett att de:
- lämnar verksamheter när de känner parfymerade produkter
- hindras från att besöka vissa platser
- inte kan använda offentliga toaletter med luftfräschare
- inte kan tvätta händerna med parfymerad tvål
- blir sjuka av exponering på arbetsplatsen
- förlorar arbetsdagar eller i vissa fall arbeten
Internationella studier visar dessutom ett större stöd för parfymfria än för parfymerade arbetsplatser, vårdmiljöer, hotell och flygplan.
Studierna bygger på deltagarnas egna uppgifter. De visar därför rapporterade erfarenheter och samband, inte att en viss produkt har fastställts som medicinsk orsak i varje enskilt fall.
Men när människor återkommande hindras från att arbeta, resa, handla, studera eller få vård är det ett tillgänglighetsproblem oavsett om alla bakomliggande mekanismer är färdigförklarade.
Förekomsten av rapporterade hälsobesvär och konsekvenserna för arbetslivet behandlas närmare i artikeln När parfymerade produkter blir en arbetsmiljöfråga.
När kan det vara bristande tillgänglighet?
Funktionsnedsättning är en av diskrimineringslagens diskrimineringsgrunder.
Diskrimineringsombudsmannen, DO, beskriver bristande tillgänglighet som att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte genomför skäliga tillgänglighetsåtgärder. Åtgärderna ska göra det möjligt för personen att komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättningen.
Ansvaret kan bland annat gälla arbetsplatser, utbildningar, butiker, restauranger och hälso- och sjukvård.
Det betyder inte att varje förekomst av parfym automatiskt är diskriminering. En rättslig bedömning måste göras i det enskilda fallet. Den kan bland annat bero på:
- om personen har en funktionsnedsättning i lagens mening
- hur personens funktionsförmåga påverkas
- om verksamheten känner till behovet
- vilka åtgärder som skulle behövas
- om åtgärderna är skäliga
- om personen trots åtgärderna kan använda verksamheten på jämförbara villkor
Men principen är viktig.
Om en verksamhet bygger en trappa men inte ordnar någon användbar väg för den som inte kan gå i trappor kan det vara ett tillgänglighetsproblem.
Om en verksamhet känner till att en person inte kan vistas i en parfymerad miljö men inte utreder möjliga och skäliga åtgärder kan även det aktualisera frågor om bristande tillgänglighet.
Ramp och parfympolicy är inte juridiskt identiska åtgärder. Jämförelsen visar däremot att det både kan finnas synliga och osynliga hinder för deltagande.
Dofter kan vara en olägenhet för människors hälsa
Tillgänglighet och diskriminering är inte de enda relevanta perspektiven. Lukt och luftkvalitet omfattas även av miljöbalkens bestämmelser om hälsoskydd.
Folkhälsomyndigheten beskriver en olägenhet för människors hälsa som en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka människors hälsa negativt i fysisk eller psykisk mening.
Även störningar som framför allt påverkar människors välbefinnande, exempelvis lukt och inomhusklimat, omfattas.
Folkhälsomyndigheten anger att främmande lukter, som vedrök, tobaksrök och matos som kommer in i en bostad, kan utgöra en olägenhet för människors hälsa. Lukten behöver inte i sig vara hälsoskadlig för att kunna bedömas som en olägenhet.
Samma grundläggande resonemang kan vara relevant när parfymerade ämnen återkommande sprids till en bostad eller annan inomhusmiljö. Det betyder däremot inte att varje förekomst av parfym automatiskt är en olägenhet enligt miljöbalken.
För att omfattas av begreppet ska störningen inte vara ringa eller helt tillfällig. Vid bedömningen behöver man bland annat undersöka störningens allvarlighet, omfattning och varaktighet, hur den sprids och vilka åtgärder som är möjliga och rimliga.
Folkhälsomyndigheten anger också att oönskad lukt, upplevd dålig luft och byggnadsrelaterade hälsobesvär är viktiga indikationer på bristande luftkvalitet.
Upplevelser av återkommande lukt och hälsobesvär ska därför inte avfärdas enbart för att en enstaka mätning inte har visat en förhöjd halt av ett visst ämne.
Diagnosen får inte skymma funktionsnedsättningen
Kemisk intolerans och MCS är omdiskuterade tillstånd. Det saknas ett enhetligt diagnostiskt test och det finns olika uppfattningar om bakomliggande mekanismer.
Diskussionen fastnar därför lätt i diagnosen i stället för i den faktiska begränsningen.
Kan personen vistas i väntrummet?
Kan patienten genomföra behandlingen?
Kan eleven stanna i klassrummet?
Kan den anställda delta i mötet?
Kan besökaren använda toaletten?
Kan personen resa med kollektivtrafiken?
Det är relevanta frågor oavsett om alla sjukdomsmekanismer är fullständigt kartlagda.
Att ett tillstånd är svårt att mäta innebär inte att begränsningen inte finns. Många funktionsnedsättningar är osynliga och varierar över tid. Åtgärderna behöver därför utgå från vilka hinder personen faktiskt möter.
Bemötandet kan bli ytterligare ett hinder
Den som reagerar på parfymerade produkter behöver ofta inte bara hantera symtomen. Personen måste också övertyga andra om att problemet finns.
Vanliga svar är:
”Jag har bara tagit lite.”
”Den här parfymen är mild.”
”Det är bara naturliga oljor.”
”Ingen annan reagerar.”
”Du kan väl sätta dig längre bort?”
”Vi har bra ventilation.”
”Det sitter nog mest i huvudet.”
Sådana kommentarer löser inte exponeringen. De flyttar ansvaret till den person som redan har svårt att delta.
Vi skulle inte säga till en person i rullstol att de flesta andra klarar trappan. Vi skulle undersöka hur hindret kan tas bort.
Samma förhållningssätt behövs när hindret är osynligt:
Vad behöver vi förändra för att du ska kunna vara här?
Parfymfritt betyder inte ohygieniskt
En parfymfri verksamhet behöver inte vara luktfri, steril eller ohygienisk. Parfym rengör inte.
En parfymfri tvål kan tvätta händerna lika effektivt som en parfymerad. Ett parfymfritt rengöringsmedel kan rengöra ytor utan att lämna en avsiktligt tillsatt doft.
God hygien handlar om rätt metod, rätt produkt och tillräcklig rengöring. Den kräver inte att lokalen ska lukta parfym efteråt.
En obehaglig lukt kan dessutom vara information om att något behöver åtgärdas. Att dölja lukt från avlopp, fukt, smuts, avfall eller bristande ventilation med en luftfräschare löser inte grundproblemet.
Rent har ingen särskild lukt.
Hur kan verksamheten göra miljön mer tillgänglig?
En parfympolicy blir mest användbar när den omfattar både verksamhetens egna produkter och de produkter som personal, elever, patienter, besökare och entreprenörer tar med sig.
Verksamheten kan bland annat:
- välja parfymfria tvålar, rengöringsmedel och hygienprodukter
- ta bort luftfräschare, doftljus, doftpinnar och annan avsiktlig doftsättning
- undvika parfymerade tvätt- och sköljmedel för arbetskläder och textilier
- informera tydligt om policyn i förväg
- skriva parfymfritt i stället för att be människor undvika enbart starka dofter
- erbjuda ett parfymfritt mötes-, vänte- eller behandlingsrum
- boka känsliga patienter tidigt på dagen
- låta personen vänta utomhus eller avskilt tills det är dags för besöket
- informera berörd personal inför ett planerat besök
- erbjuda distansdeltagande när fysisk närvaro inte kan ordnas
- skapa en tydlig kontaktväg för den som behöver en anpassning
- följa upp tillsammans med personen om åtgärderna fungerade
Det går inte alltid att garantera en fullständigt kemikaliefri miljö. Det är inte heller vad en parfympolicy innebär.
Målet är att ta bort onödiga och förebyggbara källor till exponering så att fler människor kan delta.
Policyn måste fungera i praktiken
En skylt i entrén kan vara en bra början, men den förändrar inte ensam en verksamhet.
Policyn behöver förklaras, förankras och följas upp. Nya medarbetare behöver få information. Besökare behöver informeras före mötet, inte först när de står i receptionen. Inköpsansvariga behöver välja produkter som stämmer med policyn.
Det blir motsägelsefullt att be människor avstå från parfym samtidigt som verksamheten använder parfymerad tvål, starkt doftande rengöringsmedel eller luftfräschare.
Ansvaret får inte heller läggas på den drabbade personen. Ingen ska behöva peka ut en kollega, medpatient eller annan besökare varje gång en exponering uppstår.
En fungerande policy gör frågan generell och förebyggande.
Luften är gemensam
I det privata livet har människor stor frihet att välja parfym, hudvård och tvättmedel.
Situationen blir annorlunda när många delar samma luft och en människas produkt gör att en annan inte kan arbeta, studera, få vård eller delta.
Vi har redan accepterat den principen när det gäller rökning. Rökaren kan välja att röka, men inte överallt och inte på ett sätt som tvingar andra att andas in röken i gemensamma lokaler.
Parfym och tobaksrök är olika exponeringar. Men den grundläggande tillgänglighetsfrågan är densamma:
Vems val ska väga tyngst i en gemensam miljö – möjligheten att använda en frivillig doftsatt produkt eller möjligheten för en annan människa att vara där?
En parfympolicy innebär inte att någon förbjuds att använda parfym i hela sitt liv. Den innebär att man avstår från den i vissa gemensamma miljöer för att andra ska kunna delta.
En trappa utan ramp säger i praktiken att vissa människor får stanna utanför.
En verksamhet som känner till ett återkommande parfymhinder men inte försöker minska det riskerar att förmedla samma budskap.
Tillgänglighet handlar inte bara om att dörren ska vara öppen.
Det handlar om att människor också ska kunna gå in, stanna kvar och delta utan att bli sjuka.
Källor och vidare läsning
Diskrimineringsombudsmannen. Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering.
https://www.do.se/diskriminerad/olika-former-av-diskriminering/bristande-tillganglighet-ar-diskriminering
Diskrimineringsombudsmannen. Diskriminering på jobbet.
https://www.do.se/jobbet-skolan-samhallet/diskriminering-pa-jobbet
Folkhälsomyndigheten. Särskilda regler om hälsoskydd.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/regler-och-tillsyn/tillsynsvagledning-och-stod/halsoskydd-vagledning-och-tillsyn/vagledning-om-miljobalkens-regler/sarskilda-regler-om-halsoskydd/
Folkhälsomyndigheten. Frågor och svar om tillsyn av bostäder.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/regler-och-tillsyn/tillsynsvagledning-och-stod/halsoskydd-vagledning-och-tillsyn/tillsynsvagledning-om-halsoskydd-for-olika-typer-av-verksamheter/tillsynsvagledning-om-inomhusmiljo-i-bostader/fragor-och-svar-om-tillsyn-av-bostader/
Folkhälsomyndigheten. Vägledning om ventilation.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/regler-och-tillsyn/tillsynsvagledning-och-stod/halsoskydd-vagledning-och-tillsyn/vagledning-om-ventilation/
Steinemann A. Exposures and effects from fragranced consumer products in Sweden. Air Quality, Atmosphere & Health. 2018;11:485–491.
https://doi.org/10.1007/s11869-018-0565-5
Steinemann A. International prevalence of fragrance sensitivity. Air Quality, Atmosphere & Health. 2019;12:891–897.
https://doi.org/10.1007/s11869-019-00672-1
Steinemann A. Ten questions concerning fragrance-free policies and indoor environments. Building and Environment. 2019;159:106054.
https://doi.org/10.1016/j.buildenv.2019.03.052
Klaschka U. Between attraction and avoidance: from perfume application to fragrance-free policies. Environmental Sciences Europe. 2020;32:98.
https://doi.org/10.1186/s12302-020-00377-8
Canadian Centre for Occupational Health and Safety. Scent-Free Policy for the Workplace.
https://www.ccohs.ca/oshanswers/hsprograms/scent_free.html
