En fuktskada handlar inte bara om mögel. När vatten eller förhöjd fukt påverkar en byggnad kan flera biologiska och kemiska processer sättas i gång samtidigt.
Mögelsvampar och bakterier kan börja växa. Byggnadsmaterial kan brytas ned och avge mer kemiska ämnen. Sporer, mikrobiella fragment och andra partiklar kan spridas med luft och damm.
Resultatet blir en komplex och föränderlig blandning av föroreningar som inte kan beskrivas genom att bara leta efter en viss mögelart eller mäta ett enskilt ämne.
Fuktskador orsakar föroreningar
Boverket beskriver vad som händer så här:
Vattnet i en fuktskada gör att det bildas föroreningar som kommer ut i luften i en skadad byggnad. Fukten leder till att mikroorganismer, till exempel mögelsvampar och bakterier, kan börja växa och till att emissionerna från materialet ökar, det vill säga att mängden kemiska ämnen eller partiklar som avges från materialet ökar.
Fukten är alltså den gemensamma nämnaren. Vattnet skapar förutsättningar för biologisk tillväxt, men påverkar också själva byggnadsmaterialet.
En fuktskada kan därför innehålla mögelsvampar, bakterier, mikrobiella fragment, biologiskt aktiva ämnen, kemiska nedbrytningsprodukter och partiklar från skadade material.
Exakt vad som finns varierar beroende på vilka material som blivit fuktiga, hur mycket vatten som tillförts, hur länge skadan har pågått, temperatur, ventilation och om konstruktionen har hunnit torka och fuktas upp flera gånger.
Mögelsporer är bara en del av problemet
Mögelsvampar förökar sig genom sporer. När mögel växer i en byggnad kan sporer spridas till luften och samlas i damm, textilier och andra delar av huset.
Men exponeringen består inte bara av hela sporer. Svampar kan också avge betydligt mindre fragment från hyfer, cellväggar och annat biologiskt material. Sådana fragment kan vara fler än sporerna och är ofta så små att de kan följa med luftströmmar och nå längre ner i luftvägarna.
Mikrobiella partiklar behöver inte vara levande för att vara biologiskt aktiva. Även döda sporer och fragment kan innehålla ämnen som immunförsvaret känner igen och reagerar på.
Det innebär att en metod som bara räknar levande eller odlingsbara mögelsporer riskerar att missa andra delar av exponeringen.
Bakterier växer också i fuktskadade material
Fuktskador förknippas främst med mögel, men även bakterier kan börja växa när material utsätts för tillräckligt mycket fukt.
Vilka bakterier som etablerar sig beror på material, fuktnivå, temperatur och andra förhållanden. Vid mycket hög fuktbelastning kan andra mikroorganismer gynnas än vid en mer begränsad eller periodisk fuktskada.
Bakterier kan förekomma som hela celler, fragment och ämnen från deras cellväggar.
Ett sådant ämne är endotoxin, som finns i det yttre membranet hos gramnegativa bakterier. Endotoxin kan frigöras när bakterier växer eller bryts sönder och kan förekomma bundet till damm och andra partiklar.
När endotoxinhaltiga partiklar andas in kan de aktivera det medfödda immunförsvaret och orsaka inflammatoriska reaktioner. Hur människor påverkas beror bland annat på mängd, exponeringstid och individuell känslighet.
Betaglukaner och andra delar av svampen
Svampars cellväggar innehåller bland annat betaglukaner. De kan finnas i sporer, hyfer och mycket små svampfragment.
Betaglukaner används ibland som markör för förekomst av svampmaterial, men resultatet berättar inte automatiskt vilken svamp som funnits, varifrån materialet kommer eller hur stor hälsorisken är.
Även andra beståndsdelar från svampar kan vara biologiskt aktiva. Det är därför missvisande att bedöma en fuktskada enbart efter hur många levande sporer som kan odlas fram.
Mikroorganismer kan bilda olika ämnen
Mögelsvampar och bakterier bildar olika ämnen under sin tillväxt och ämnesomsättning.
Bland dessa finns flyktiga organiska ämnen. De som kopplas till mikrobiell aktivitet brukar kallas MVOC, microbial volatile organic compounds. Vissa kan bidra till den unkna eller jordiga lukt som ofta förknippas med fuktskador.
Vilka ämnen som bildas beror bland annat på mikroorganism, material, temperatur, fuktnivå och tillväxtfas. Det finns inte ett enskilt ämne som alltid visar att en byggnad är mögelskadad.
Studier har också visat att de MVOC som mäts i mögelskadade byggnader ofta kan förekomma i miljöer där någon mögelskada inte har kunnat konstateras. De kan även komma från material, matlagning, rengöringsmedel och andra källor.
MVOC-analyser kan därför inte ensamma avgöra om en byggnad är skadad eller frisk.
Hur är det med mögelgifter?
Vissa mögelsvampar kan under vissa förhållanden bilda mykotoxiner, även kallade mögelgifter. Det är ämnen som svampen kan använda för att konkurrera med andra organismer i sin omgivning.
Att en mögelart har förmåga att bilda ett visst mykotoxin betyder däremot inte att ämnet alltid har producerats. Produktionen påverkas av bland annat underlag, fuktnivå, temperatur, näring och konkurrens från andra mikroorganismer.
Att mögel påträffas i en byggnad visar därför inte automatiskt att människor har utsatts för en skadlig dos mykotoxiner.
Samtidigt kan frånvaro av ett visst uppmätt mykotoxin inte användas för att friskförklara en fuktskadad konstruktion. Skadan kan innehålla andra mikrobiella och kemiska föroreningar som analysen inte omfattar.
Det är därför olämpligt att beskriva varje fuktskada som en fastställd mykotoxinförgiftning. Men det är också för snävt att bedöma skadan genom att bara fråga om ett visst mögelgift har kunnat påvisas.
Fukten förändrar byggnadsmaterialen
Vatten gör inte bara att mikroorganismer kan växa. Fukten kan även påskynda kemiska reaktioner och nedbrytning av byggnadsmaterial.
Golvmattor, lim, färg, spackel, isolering, träprodukter och andra material kan förändras när de utsätts för fukt. Då kan materialet börja avge andra ämnen eller större mängder av ämnen som redan fanns i materialet.
Ett känt exempel är golvkonstruktioner där plastmattor och lim ligger mot fuktig och alkalisk betong. Fukten och alkaliteten kan bryta ned lim och mjukgörare genom kemiska reaktioner. Då kan bland annat 2-etyl-1-hexanol och andra nedbrytningsprodukter bildas och spridas till inomhusluften.
Det betyder att en fuktskada kan orsaka problem även när någon omfattande mögelpåväxt inte har konstaterats. Kemiska emissioner från fuktskadade material är en egen och viktig del av skadebilden.
Skadan förändras över tid
En fuktskada är en levande och föränderlig process.
De mikroorganismer som först etablerar sig behöver inte vara desamma som finns kvar senare. Olika arter gynnas av olika mängd vatten, temperatur, näring och konkurrens.
När förhållandena förändras kan vissa mikroorganismer försvinna medan andra tar över. Materialet kan samtidigt brytas ned och ge näring åt nya organismer eller bilda nya kemiska nedbrytningsprodukter.
En analys som utförs i dag visar därför inte nödvändigtvis allt som har funnits under skadeförloppet. Inte heller visar den vad som kan bildas om konstruktionen fuktas upp igen.
Detta är en av anledningarna till att fuktskador kan vara svåra att beskriva med ett enstaka prov.
En uttorkad skada är inte automatiskt ofarlig
När ett material torkar minskar eller avstannar den aktiva tillväxten. Men sporer, svampfragment, bakteriedelar, endotoxiner och kemiskt skadat material kan finnas kvar.
Torrt mikrobiellt material kan dessutom bli lättare att virvla upp och sprida med damm, vibrationer, rivningsarbete och luftströmmar.
En konstruktion kan också vara torr vid mättillfället men ha varit fuktig tidigare. Om orsaken inte har åtgärdats kan materialet fuktas upp igen och den mikrobiella aktiviteten återkomma.
Att en fuktmätare visar normala värden vid ett enskilt tillfälle är därför inte samma sak som att en tidigare skada är korrekt utredd och åtgärdad. Människors hälsa kan fortfarande påverkas.
Partiklar kan bära andra ämnen
Mikrobiella ämnen förekommer inte isolerade från resten av innemiljön. De kan fastna på damm, fibrer och andra partiklar som sedan följer med luften.
En partikel kan alltså bära med sig bakteriefragment, endotoxiner, allergener eller ämnen från mögelsvampar.
Partiklarnas storlek påverkar hur länge de stannar i luften och var i luftvägarna de kan deponeras. Större partiklar fastnar oftare i näsa och övre luftvägar, medan mindre partiklar kan nå längre ner.
Detta bidrar till att en fuktskada inte kan bedömas genom att bara mäta gasformiga ämnen eller bara räkna hela mögelsporer.
Vi exponeras för blandningar
I verkliga innemiljöer utsätts människor inte för ett ämne i taget. Luften och dammet kan innehålla en blandning av mikrobiella partiklar, kemiska ämnen, allergener, materialfragment och föroreningar från verksamheten i byggnaden.
Olika ämnen kan ha additiva effekter, vilket innebär att deras sammanlagda effekt blir större än effekten av varje ämne för sig. I experimentella studier har man också sett synergieffekter, där ett ämne kan förstärka effekten av ett annat.
Det finns exempel på samverkan mellan olika mikrobiella ämnen och mellan svampkomponenter och ämnen från bakterier. Men det är svårt att avgöra vilken betydelse sådana samspel har i en viss byggnad.
De verkliga blandningarna varierar, halterna förändras och många beståndsdelar är svåra eller omöjliga att mäta med rutinmässiga metoder. Laboratoriestudier visar möjliga mekanismer men kan inte direkt översättas till hur en viss person påverkas i ett visst hus.
Det gör att varken risk eller hälsopåverkan kan räknas fram genom att mäta ett enda ämne.
Vi kan bara mäta delar av helheten
Det finns ingen analys som kan hitta och värdera allt som kan förekomma i en fuktskada.
Odling visar främst vilka mikroorganismer som kan växa under de laboratorieförhållanden som valts. DNA-analyser kan hitta arvsmassa från mikroorganismer, men visar inte automatiskt om de är levande eller vilken exponering människor har haft.
Luftprov visar vad som fanns i luften på den aktuella platsen under den korta tid då provet togs. Resultatet påverkas av bland annat ventilation, väder, aktiviteter, städning och luftläckage från konstruktionen.
Kemiska analyser omfattar endast de ämnen som metoden är utformad för att upptäcka. Ämnen som inte ingår i analysen kommer inte att synas i resultatet.
Det vi kan mäta är därför delar av en större och föränderlig verklighet. Mätresultaten måste alltid bedömas tillsammans med byggnadens konstruktion, skadehistorik, fuktförhållanden, ventilation, luftläckage och okulära iakttagelser.
Varför talar vi om fukt- och mögelskador?
Eftersom det ofta är omöjligt att avgöra exakt vilket ämne eller vilken kombination som ligger bakom ett visst besvär är det lätt att diskussionen fastnar i jakten på en enda förklaring.
Var det sporerna? Ett mykotoxin? Endotoxin? Betaglukaner? En kemisk emission från golvet? Eller en kombination av flera faktorer?
I många fall kan forskningen och utredningen inte ge ett säkert svar på den frågan.
Därför är det mer relevant att utgå från det som faktiskt går att konstatera: att byggnaden har utsatts för fukt, att material har skadats och att den skadade konstruktionen kan sprida föroreningar till innemiljön.
Det betyder inte att alla fuktskador är identiska eller att alla människor påverkas på samma sätt. Det betyder att orsaken till skadan behöver tas bort och att skadat material måste bedömas och vid behov avlägsnas.
Skadan måste åtgärdas vid källan
En luftrenare, kemisk behandling eller tillfällig uttorkning kan inte ersätta en korrekt skadeutredning.
Det första steget är att hitta varifrån fukten kommer. Det kan handla om ett läckande tak, brister i fasaden, markfukt, en rörläcka, ett otätt våtrum, kondens, luftläckage eller byggfukt som stängts in i konstruktionen.
Därefter behöver skadans omfattning fastställas. Material som har fått mikrobiell påväxt eller brutits ned kemiskt kan behöva avlägsnas. Spridningen till angränsande utrymmen måste begränsas under arbetet, och konstruktionen ska återställas först när fuktkällan är åtgärdad och materialen har rätt fuktnivå.
Att bara döda möglet löser inte hela problemet. Döda mikroorganismer, fragment och skadade material finns fortfarande kvar. Därför behöver förorenat material i många fall tas bort, inte bara behandlas på plats.
Vattnet är boven i dramat. Men när fukten väl har satt i gång biologiska och kemiska processer kan konsekvenserna finnas kvar långt efter att ytan ser torr ut.
Källor och vidare läsning
Boverket. Din hälsa kan påverkas av fukt och mögel.
https://www.boverket.se/sv/byggande/forebygg-fel-brister-skador/konsekvenser-samhallet/konsekvenser-halsan/Halsa-fukt-mogel/
World Health Organization. WHO Guidelines for Indoor Air Quality: Dampness and Mould. 2009.
https://www.who.int/publications/i/item/9789289041683
Douwes J, Thorne P, Pearce N, Heederik D. Bioaerosol health effects and exposure assessment: progress and prospects. Annals of Occupational Hygiene. 2003;47(3):187–200.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12639832/
Mendell MJ, Mirer AG, Cheung K, Tong M, Douwes J. Respiratory and allergic health effects of dampness, mold, and dampness-related agents: a review of the epidemiologic evidence. Environmental Health Perspectives. 2011;119(6):748–756.
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3114807/
Schleibinger H, Laussmann D, Bornehag CG, Eis D, Rueden H. Microbial volatile organic compounds in the air of moldy and mold-free indoor environments. Indoor Air. 2008;18(2):113–124.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18333991/
Wakayama T, Ito Y, Sakai K, et al. Comprehensive review of 2-ethyl-1-hexanol as an indoor air pollutant. Journal of Occupational Health. 2019;61(1):19–35.
https://academic.oup.com/joh/article/61/1/19/7249767
SWESIAQ. Råd vid utredning av mikrobiell påväxt i byggnader med innemiljöproblem.
https://swesiaq.se/
