Parfymerade produkter i innemiljön kan ge hälsobesvär och medföra stora kostnader för människor, arbetsplatser och samhälle.
Parfym förknippas ofta med något personligt, positivt och väldoftande. Men i ett gemensamt inomhusutrymme innebär användningen samtidigt att andra människor utsätts för kemiska ämnen som de inte själva har valt.
För vissa leder exponeringen till irriterade ögon, huvudvärk, trötthet eller koncentrationssvårigheter. För personer med kemisk känslighet eller MCS kan en kort exponering slå ut resten av arbetsdagen och ibland orsaka en försämring som kvarstår betydligt längre.
Mycket kan förebyggas med enkla och förhållandevis billiga åtgärder.
Kemikalierna stannar inte hos den som använder produkten
Parfymerade ämnen finns inte bara i parfym. De förekommer bland annat i deodorant, hud- och hårvård, tvätt- och sköljmedel, rengöringsmedel, doftljus, doftpinnar, luftfräschare, städmedel och många andra konsumentprodukter.
När produkterna används avges flyktiga ämnen till luften. Ämnen från produkterna kan också fastna i textilier, möbler och damm och finnas kvar i miljön efter att produkten eller personen som har använt den har lämnat lokalen.
På en arbetsplats, i en skola eller i ett väntrum delar många människor samma luft. Den som reagerar kan därför inte alltid lösa problemet genom att flytta sig några meter eller öppna ett fönster.
Ventilation kan späda ut luftburna föroreningar, men den ersätter inte åtgärder som minskar utsläppen vid källan.
Symtomen är förrädiskt vanliga
Besvär efter exponering för parfymerade produkter behöver inte se dramatiska ut. Tvärtom är många av symtomen vanliga och ospecifika.
Det kan handla om:
- irritation i ögon, näsa eller hals
- hosta, tryck över bröstet eller andningsbesvär
- huvudvärk eller migrän
- yrsel eller illamående
- trötthet och orkeslöshet
- koncentrationssvårigheter
- minnesproblem eller hjärndimma
- hudbesvär
- hjärtklappning
- allmän sjukdomskänsla
Vart och ett av dessa symtom kan ha många olika orsaker. Därför är det lätt att missa att problemen uppstår eller förvärras i samband med en viss produkt eller inomhusmiljö.
Ett symtom bevisar inte att de kemiska ämnena i en parfymerad produkt är orsaken. En viktig ledtråd kan däremot vara ett återkommande mönster: besvären uppstår eller förvärras i en viss miljö, minskar när personen lämnar den och återkommer vid ny exponering.
Det gäller inte bara personer med MCS
Befolkningsstudier visar att självrapporterade besvär av parfymerade produkter inte är begränsade till en liten grupp människor med en fastställd diagnos.
I en representativ tysk webbenkät med 1 102 vuxna uppgav 19,9 procent att de hade fått hälsoproblem i samband med exponering för parfymerade konsumentprodukter. Bland dem som rapporterade besvär var luftvägsproblem, migrän och astmaanfall vanliga.
I en motsvarande svensk enkät uppgav 33,1 procent någon form av hälsoproblem i samband med parfymerade produkter. I hela den undersökta gruppen rapporterade 20 procent andningsbesvär, 16,1 procent migrän och 5,5 procent astmaanfall.
Siffrorna behöver tolkas rätt. Studierna bygger på deltagarnas egna uppgifter och visar hur vanligt det är att människor upplever besvär i samband med exponering. De visar inte att ämnena i de parfymerade produkterna var den medicinskt fastställda orsaken i varje enskilt fall. Deltagarna var inte heller nödvändigtvis diagnostiserade med MCS.
Resultaten är ändå relevanta för arbetsmiljön. Besvären rapporteras på befolkningsnivå och kan påverka människors arbetsförmåga, tillgänglighet och möjlighet att delta i samhället.
När reaktionen blir betydligt svårare
MCS är en förkortning av multiple chemical sensitivity och brukar på svenska kallas kemisk intolerans.
MCS kännetecknas av återkommande symtom från flera delar av kroppen som personen kopplar till mycket låga nivåer av olika kemiska ämnen. Parfymerade produkter, rengöringsmedel, tobaksrök, avgaser, lösningsmedel, färg och andra kemiska exponeringar kan upplevas som utlösande faktorer.
Orsaksmekanismerna är omdiskuterade och det saknas ett enhetligt diagnostiskt test. Andra medicinska orsaker behöver därför uteslutas. Att det saknas fullständig vetenskaplig konsensus innebär däremot inte att människans symtom eller funktionsnedsättning är overkliga.
I forskningsöversikter och patientbeskrivningar återkommer bland annat:
- svår huvudvärk eller migrän
- yrsel och balansproblem
- andningsbesvär
- illamående och magbesvär
- hjärtklappning
- uttalad svaghet eller utmattning
- koncentrations- och minnessvårigheter
- kraftig hjärndimma
- sömnproblem
- muskel- och ledvärk
- hudreaktioner
- influensaliknande sjukdomskänsla
- feberkänsla
- försämring som kan kvarstå i timmar eller dagar efter exponeringen
För den som drabbas svårt kan en exponering innebära betydligt mer än ett tillfälligt obehag. Personen kan tvingas avbryta ett möte, lämna arbetsplatsen, ställa in aktiviteter eller tillbringa resten av dagen i sängen.
I vissa fall påverkas arbetsförmågan, boendet och möjligheten att använda vård, kollektivtrafik och andra offentliga miljöer. Den som är kemiskt känslig riskerar därmed att utestängas från stora delar av samhället på grund av kemiska ämnen som ofta tillsätts helt i onödan.
När exponeringen får ett ekonomiskt pris
Hälsobesvär blir också en kostnad när människor måste lämna arbetsplatsen, sjukskriver sig, får nedsatt arbetsförmåga eller helt lämnar ett arbete.
I den tyska enkätstudien uppgav 5,5 procent av hela urvalet att de under det föregående året hade förlorat arbetsdagar eller ett arbete på grund av hälsoproblem som de förknippade med exponering för parfymerade produkter på arbetsplatsen.
I en efterföljande ekonomisk analys uppskattade forskaren Ulrike Klaschka att exponeringen motsvarade i genomsnitt 7,4 förlorade åttatimmarsdagar per person.
De personliga kostnaderna beräknades till 14,5 miljarder euro per år, motsvarande cirka 0,4 procent av Tysklands BNP 2019.
Beräkningen omfattade bland annat självrapporterade förlorade arbetsdagar, inkomstbortfall, vårdutgifter och andra privata kostnader. Den omfattade däremot inte arbetsgivarnas samtliga kostnader eller hela kostnaden för den offentliga vården.
Beloppet ska därför beskrivas som forskarens modellskattning. Det är inte en officiell tysk samhällsekonomisk totalsiffra och studien bevisar inte att parfymerade produkter orsakade varje rapporterad sjukdag.
Vad skulle det motsvara i Sverige?
Om den tyska modellskattningen räknas om efter Sveriges befolkning motsvarar den ungefär 19 miljarder svenska kronor per år.
Om man i stället utgår från att kostnaden motsvarade cirka 0,4 procent av Tysklands BNP och applicerar samma andel på Sveriges BNP 2019 blir resultatet omkring 20 miljarder kronor.
Båda räknesätten pekar alltså mot ungefär samma storleksordning: 19–20 miljarder svenska kronor per år.
Detta är inte en beräkning av den faktiska kostnaden i Sverige. För att fastställa den skulle en särskild svensk studie behövas. Jämförelsen visar endast vilken storleksordning det skulle kunna handla om om de tyska resultaten överfördes till svenska befolknings- och ekonomiska förhållanden.
Även med dessa begränsningar pekar studien på en viktig sak: parfymerade produkter på arbetsplatsen är inte bara en fråga om tycke, smak och trivsel. Exponeringen kan påverka närvaro, arbetsförmåga, tillgänglighet och ekonomi.
Parfymfritt är en praktisk lösning
En parfymfri arbetsplats innebär inte sämre hygien. Det innebär att arbetsplatsen väljer parfymfria alternativ och minskar onödig spridning av kemiska ämnen i gemensamma lokaler.
En tydlig policy blir mest användbar när den gäller både arbetsgivarens inköp och de produkter som medarbetare, besökare och entreprenörer tar med sig.
Arbetsplatsen kan exempelvis:
- ta bort luftfräschare, doftpinnar, doftljus och annan avsiktlig parfymering
- välja parfymfria tvålar, rengöringsmedel och hygienprodukter
- undvika parfymerade tvätt- och sköljmedel för arbetskläder, handdukar och andra textilier
- skriva en tydlig parfymfri policy
- informera om policyn vid introduktioner, möten och besök
- ta med informationen i mötesinbjudningar och besöksinformation
- sätta upp tydliga skyltar där det behövs
- skapa rutiner för att dokumentera och utreda återkommande besvär
- involvera chef, skyddsombud, HR och företagshälsovård
- erbjuda individuella anpassningar när det behövs
- följa upp om åtgärderna verkligen har minskat exponeringen
Individuella anpassningar kan exempelvis handla om arbetsplatsens placering, rengöring av lokaler, möjlighet till distansarbete eller tillgång till en tillfällig alternativ arbetsplats.
Sådana anpassningar kan behövas, men de bör inte ersätta arbetet med att ta bort eller minska själva källorna till den kemiska exponeringen.
Det handlar om luften vi delar
Den som använder en parfymerad produkt vänjer sig ofta snabbt och känner efter en stund inte längre hur mycket ämnen produkten sprider.
För personen bredvid kan samma exponering utlösa huvudvärk, irritation, hjärndimma eller en betydligt svårare reaktion.
Därför räcker det inte alltid att be den drabbade personen undvika exponeringen. I en gemensam innemiljö behöver det förebyggande arbetet ske där utsläppet uppstår.
Parfymfria miljöer är en enkel form av källkontroll. De kan minska onödig kemisk exponering, göra arbetsplatser och offentliga lokaler mer tillgängliga och förebygga sjukfrånvaro utan att någon behöver avstå från hygien eller välskötta lokaler.
Källor och vidare läsning
Steinemann A, Klaschka U. Exposures and effects from fragranced consumer products in Germany. Air Quality, Atmosphere & Health. 2019;12:1399–1404.
https://doi.org/10.1007/s11869-019-00770-0
Klaschka U. Between attraction and avoidance: from perfume application to fragrance-free policies. Environmental Sciences Europe. 2020;32:98.
https://doi.org/10.1186/s12302-020-00377-8
Steinemann A. Exposures and effects from fragranced consumer products in Sweden. Air Quality, Atmosphere & Health. 2018;11:485–491.
https://doi.org/10.1007/s11869-018-0565-5
Zucco GM, Doty RL. Multiple Chemical Sensitivity. Brain Sciences. 2022;12(1):46.
https://doi.org/10.3390/brainsci12010046
Rossi S, Pitidis A. Multiple Chemical Sensitivity: Review of the State of the Art in Epidemiology, Diagnosis, and Future Perspectives. Journal of Occupational and Environmental Medicine. 2018;60(2):138–146.
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5794238/
Canadian Centre for Occupational Health and Safety. Scent-Free Policy for the Workplace.
https://www.ccohs.ca/oshanswers/hsprograms/scent_free.html
Statistiska centralbyrån. Nationalräkenskaper, kvartals- och årsberäkningar.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper-kvartals-och-arsberakningar/
