En luftrenare köps för att förbättra inomhusluften. Men vissa apparater kan i stället tillföra ozon och andra oönskade ämnen. En ny gemensam granskning från Kemikalieinspektionen och Elsäkerhetsverket visar att flera luftrenare på den svenska marknaden avger för mycket ozon.
Vid ett SWESIAQ möte i våras lyssnade jag på Kemikalieinspektionens och Elsäkerhetsverkets presentation av granskningen. De beskrev träffande hur en luftrenare i praktiken kan bli en luftförorenare.
Fyra luftrenare överskred gränsvärdet för ozon
I rapporten Tillsyn 2/26: Luftrenare redovisar myndigheterna sin granskning av 20 luftrenare. Apparaterna var avsedda att vara igång samtidigt som människor vistas i rummet.
Urvalet var riktat. Myndigheterna letade särskilt efter luftrenare som använder teknik som kan medföra ozonavgivning, exempelvis jonisering, UV ljus och liknande metoder.
Fyra av de 20 kontrollerade apparaterna överskred gränsvärdet för ozonavgivning. Tre av dem låg långt över. Majoriteten av produkterna hade dessutom någon form av brist inom ozonavgivning, elsäkerhet, kemikalieinnehåll eller dokumentation.
Detta är inte bara en teknisk avvikelse från en produktstandard. Ozon är en giftig och mycket reaktiv gas som inte ska finnas i förhöjda halter i luft där människor vistas.
Ozon är inte frisk luft
Ozon består av tre syreatomer och kallas ibland för aktivt syre i marknadsföringen. Det kan få ämnet att låta naturligt och hälsosamt, men marknära ozon är en luftförorening.
Ozon kan irritera ögon och slemhinnor, orsaka hosta och andningsbesvär, ge inflammation i luftvägarna, försämra lungfunktionen och förvärra astma. Barn, äldre och personer med sjukdomar i lungor, hjärta eller kärl är särskilt känsliga.
Det spelar ingen roll om ozonet avges avsiktligt från ett ozonaggregat eller uppstår som en oönskad biprodukt i en luftrenare. Ozon har samma kemiska egenskaper oavsett varifrån det kommer.
Ozon kan skapa nya luftföroreningar
På uppdrag av Villaägarnas Riksförbund tog RISE 2020 fram rapporten Ozonbehandling av luft.
RISE skriver uttryckligen att inandning av ozon är farlig för hälsan och att ozonaggregat inte bör användas av privatpersoner som en enkel och generell metod för att åtgärda dålig luftkvalitet.
Problemet är inte bara själva ozonet. Ozon är en potent oxidant som reagerar med flyktiga organiska ämnen och material i inomhusmiljön. Sådana ämnen finns bland annat i rengöringsmedel, trä, gummi, plaster, textilier, möbler och andra delar av en vanlig byggnad.
När ozon reagerar med dessa ämnen startar kemiska reaktionskedjor. Då kan nya irriterande och hälsofarliga ämnen bildas, exempelvis formaldehyd, andra aldehyder, ketoner och organiska syror. Reaktionerna kan även skapa små partiklar som kan nå långt ner i luftvägarna.
Det går alltså inte att bedöma resultatet enbart med näsan. En lukt kan minska samtidigt som andra ämnen har bildats. Att ett utrymme luktar mindre eller upplevs som fräscht betyder inte att luften är hälsosam.
Mina kunder reagerar på ozonbehandlade miljöer
Mina kunder tillhör ofta de sjukaste och mest känsliga. Jag möter människor som rapporterar att de reagerar på bostäder och bohag som har ozonbehandlats. I extrema fall har personer blivit så påverkade efter en behandling att de har tvingats flytta från sina hem.
Deras erfarenheter är inte en kontrollerad vetenskaplig studie. Men de är allvarliga observationer som stämmer väl med det vi vet om ozonets reaktivitet, dess påverkan på luftvägarna och dess förmåga att skapa nya nedbrytningsprodukter.
Det är därför inte acceptabelt att behandla en bostad eller ett bohag med ozon utan att förstå kemin, exponeringen och de möjliga konsekvenserna. För särskilt känsliga personer kan även en behandling som marknadsförs som snabb och enkel få mycket stora följder.
Dansk studie visar fler problem med luftrenare
Den svenska myndighetsgranskningen mätte ozon, men inte andra ämnen som kan bildas när olika luftreningstekniker används. En studie från Aarhus universitet, publicerad 2023 i Building and Environment, undersökte även flyktiga organiska ämnen och nybildade reaktionsprodukter.
Forskarna testade åtta kommersiella luftrenare med olika kombinationer av HEPA filter, aktivt kol, jonisering, UV ljus, fotokatalytisk oxidation och fotoelektrokemisk oxidation. Nio olika flyktiga organiska ämnen tillsattes i ett klassrum på cirka 100 kubikmeter. Koncentrationerna mättes kontinuerligt före och efter luftrenarna.
Luftrenarna var generellt betydligt bättre på att avlägsna partiklar än flyktiga organiska ämnen. Förmågan att fånga flera av gaserna försämrades dessutom med tiden. Att tänka att man ska filtrera bort parfymkemikalier från luften är alltså ganska orealistiskt.
Forskarna såg även att ämnen som tidigare hade fångats av filtren kunde avges tillbaka till rumsluften. Hos flertalet apparater med UV lampor bildades nya reaktionsprodukter, bland annat acetaldehyd, en signal som forskarna bedömde sannolikt var formaldehyd samt metakrolein eller metylvinylketon.
I vissa försök innehöll luften som lämnade apparaten mer av ett visst ämne än luften som gick in. En apparat kan alltså minska en förorening samtidigt som den bildar eller återför en annan.
Alla luftrenare är inte likadana
Resultaten innebär inte att all luftrening är dålig. En väl dimensionerad luftrenare som bygger på mekanisk filtrering med ett effektivt HEPA filter kan minska halten av små partiklar i luften. Det kan vara värdefullt när det finns ett tydligt partikelproblem som inte omedelbart kan lösas på annat sätt.
Men en luftrenare avlägsnar inte koldioxid eller fukt och ersätter inte ventilation. Den åtgärdar inte heller en fuktskada, tar inte bort mögelangripet byggnadsmaterial och stoppar inte föroreningar som kontinuerligt tillförs från en skadad konstruktion.
Tekniker som jonisering, plasma, UV ljus, fotokatalytisk oxidation och andra reaktiva processer kräver särskild försiktighet. Den som överväger en sådan produkt bör kräva oberoende dokumentation som visar både reningseffekten och att apparaten inte avger ozon eller andra oönskade reaktionsprodukter.
Även filter med aktivt kol har begränsningar. Olika gaser fångas olika effektivt och när filtret blir mättat kan tidigare adsorberade ämnen återvända till luften. Filter behöver därför vara rätt dimensionerade, bytas i tid och användas med kunskap om vilka föroreningar man faktiskt försöker avlägsna.
Utred och åtgärda källan först
Vid problem med inomhusmiljön måste den bakomliggande orsaken alltid utredas. Om det finns en fuktskada behöver fuktkällan stoppas och skadat material avlägsnas eller rengöras på ett fackmässigt sätt. Om problemet beror på bristande ventilation, kemiska emissioner eller föroreningar som sprids från en konstruktion behöver åtgärderna anpassas till just den orsaken.
En luftrenare kan i vissa situationer vara ett komplement. Den får aldrig bli en ersättning för en ordentlig utredning och en byggnadstekniskt korrekt åtgärd.
En produkt som påstås rena luften ska självklart inte samtidigt tillföra nya luftföroreningar. Den nya myndighetsrapporten visar att konsumenter, fastighetsägare och vi som arbetar professionellt med inomhusmiljö behöver ställa betydligt högre krav på både produkter och dokumentation.
