Hosta, irriterade ögon och förvärrad astma är välkända besvär i fukt- och mögelskadade byggnader. Men många människor som söker hjälp för misstänkta innemiljöproblem beskriver en betydligt mer omfattande sjukdomsbild.
Det kan handla om extrem trötthet, hjärndimma, minnesproblem, huvudvärk, yrsel, sömnstörningar, muskel- och ledvärk, magbesvär, hjärtklappning och en nytillkommen känslighet för ”dofter” och kemikalier.
En del har redan fått diagnoser som ME/CFS, fibromyalgi eller MCS. Andra har fått höra att proverna ser normala ut, trots att de själva upplever en tydlig och ibland mycket kraftig försämring i en viss bostad, skola eller arbetslokal.
Sådana erfarenheter bevisar inte att byggnaden har orsakat sjukdomen. Men de är inte heller irrelevanta. Ett återkommande samband mellan plats, exponering och symtom är viktig information som förtjänar att undersökas.
De mest etablerade hälsosambanden
Det starkaste vetenskapliga stödet gäller luftvägar, ögon och allergiska besvär.
Fuktiga och mögelskadade byggnader har i forskningen kopplats till bland annat:
- irritation i ögon, näsa och hals
- hosta och pipande andning
- luftvägssymtom
- utveckling eller försämring av astma
- allergiska symtom
- ökad förekomst av luftvägsinfektioner
- hypersensitivitetspneumonit hos särskilt utsatta personer
Det betyder inte att alla som vistas i en fuktskadad byggnad blir sjuka. Det betyder inte heller att alla som får dessa symtom har ett problem i sin byggnad. Men sambanden är tillräckligt väl dokumenterade för att misstänkt fukt och mögel ska tas på allvar.
Problemet är att den som blir sjuk inte alltid stannar vid hosta eller irriterade ögon.
När flera delar av kroppen påverkas samtidigt
Många drabbade beskriver en kombination av symtom från flera organsystem.
Det kan exempelvis handla om:
- en trötthet som inte går att vila bort
- kraftig försämring efter fysisk eller mental ansträngning
- hjärndimma
- nedsatt minne och koncentrationsförmåga
- svårigheter att hitta ord eller följa ett samtal
- huvudvärk eller migrän
- yrsel och balansproblem
- ljud- och ljuskänslighet
- sömn som inte ger återhämtning
- muskelvärk, ledvärk och stelhet
- domningar eller stickningar
- hjärtklappning
- svettningar eller problem med temperaturregleringen
- illamående, magont, diarré eller förstoppning
- hudutslag, klåda eller eksem
- återkommande halsont, bihålebesvär eller influensaliknande sjukdomskänsla
- ökad känslighet för parfym, rengöringsmedel, rök, avgaser och andra kemiska exponeringar
- försämring som kvarstår i timmar eller dagar efter en exponering
Varje enskilt symtom kan ha många tänkbara orsaker. Det intressanta är därför ofta inte ett isolerat symtom, utan kombinationen av flera besvär och hur de förändras mellan olika miljöer.
En viktig fråga som sällan ställs
När en människa söker vård bedöms symtomen ofta var för sig.
Huvudvärken får en förklaring. Tröttheten får en annan. Magproblemen behandlas separat och koncentrationssvårigheterna blir ytterligare ett vårdärende.
Det som riskerar att försvinna är helhetsbilden:
När började problemen? Hade personen nyligen flyttat, bytt arbetsplats eller börjat i en ny skola? Har byggnaden haft en vattenläcka, återkommande kondens, dålig lukt eller tidigare fuktskador? Mår flera personer dåligt i samma byggnad? Blir personen bättre under semestern eller efter en längre tid på annan plats?
Detta är inga bevisfrågor med enkla ja- eller nejsvar. Men de kan visa ett mönster som gör det rimligt att undersöka både människan och byggnaden.
ME/CFS, fibromyalgi och MCS
ME/CFS, fibromyalgi och MCS är olika tillstånd, men symtombilderna kan överlappa.
ME/CFS kännetecknas bland annat av kraftigt nedsatt funktionsförmåga, långvarig utmattning, sömn som inte ger återhämtning, kognitiva problem och post-exertional malaise, PEM. PEM innebär en tydlig försämring efter fysisk, mental eller emotionell ansträngning, ofta med fördröjning och lång återhämtningstid.
Vid fibromyalgi är långvarig utbredd smärta ett centralt symtom. Även trötthet, sömnstörningar, kognitiva svårigheter, huvudvärk, ljud- och ljuskänslighet samt magbesvär är vanliga.
MCS, multiple chemical sensitivity, brukar på svenska beskrivas som kemisk intolerans. Personen upplever återkommande symtom från flera delar av kroppen vid låga nivåer av exempelvis parfym, rengöringsmedel, lösningsmedel, färg, avgaser, rök eller andra kemiska ämnen.
Orsakerna till dessa tillstånd är inte fullständigt klarlagda. Det finns inte heller vetenskaplig konsensus om att fukt- och mögelskadade byggnader orsakar ME/CFS eller fibromyalgi.
Det betyder däremot inte att innemiljön saknar betydelse för människor som har dessa diagnoser. Miljön kan vara en möjlig utlösande eller förvärrande faktor för vissa personer, och överlappningen mellan tillstånden är väl värd att undersöka.
Forskning om tre förbisedda kroniska tillstånd
I en artikel i Canadian Family Physician behandlas ME/CFS, fibromyalgi och miljökänslighet/MCS som tre skilda men delvis överlappande och underuppmärksammade tillstånd.
Författarna beskriver allvarlig funktionsnedsättning, omfattande lidande och brister i vårdens kunskap och bemötande. Artikeln slår inte fast att dålig innemiljö orsakar alla tre sjukdomarna. Den visar däremot att tillstånden behöver erkännas, studeras och mötas med bättre vård i stället för att avfärdas därför att alla mekanismer ännu inte är klarlagda.
Att tre sjukdomstillstånd delar symtom bevisar inte att de har samma orsak. Men återkommande kombinationer av trötthet, smärta, kognitiva problem, sömnstörningar och miljökänslighet bör inte behandlas som en samling helt orelaterade klagomål.
Fukt- och mögelskador och neurologiska symtom
I en finsk studie jämfördes personal från ett fukt- och mögelskadat sjukhus med personal från en kontrollbyggnad.
Bland de exponerade rapporterades inte bara luftvägsbesvär utan även betydligt fler symtom som trötthet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, minnesproblem, yrsel och andra neurologiska besvär. Förekomsten av MCS var också högre i den exponerade gruppen.
Forskarna drog långtgående slutsatser om ett möjligt orsakssamband. Studien har samtidigt kritiserats för metodologiska begränsningar. Den var tvärsnittsmässig, byggde till stor del på självrapporterade symtom och kan därför inte ensam visa att byggnaden orsakade besvären.
Det gör inte resultaten värdelösa. Studien visar ett mönster som även drabbade och yrkesverksamma återkommande beskriver och som behöver undersökas i bättre och större studier. Observationerna stämmer också väl överens med mina egna i de fukt- och mögelskadade miljöer jag utreder.
Kan en exponering leda till kemisk intolerans?
I en vetenskaplig artikel från 2021 granskade Masri och medarbetare åtta typer av exponeringshändelser som hade föregått utveckling av kemisk intolerans hos grupper av människor.
Bland exemplen fanns renoveringen av den amerikanska miljömyndigheten EPA huvudkontor, bekämpningsmedelsexponering, lösningsmedel, flygplansångor, World Trade Center-katastrofen och vistelse i mögelskadade miljöer.
Författarna utgår från den föreslagna mekanismen Toxicant-Induced Loss of Tolerance, TILT. Modellen beskriver ett förlopp i två steg.
I det första steget utsätts personen för en större exponering eller upprepade låga exponeringar. I det andra steget börjar personen reagera på betydligt lägre nivåer av ämnen som tidigare tåldes, ibland även på helt andra ämnen.
De symtom som beskrivs omfattar bland annat:
- trötthet och svaghet
- huvudvärk
- hudreaktioner
- humörförändringar
- minnes- och koncentrationsproblem
- hjärndimma
- luftvägsbesvär
- reaktioner på kemikalier, livsmedel och läkemedel
I artikelns avsnitt om mögelskadade miljöer beskrivs bland annat familjer och arbetsgrupper som efter exponering utvecklat multisystemiska besvär och kemisk intolerans.
TILT är en föreslagen sjukdomsmekanism, inte en allmänt accepterad förklaring till ME/CFS, fibromyalgi eller MCS. Artikeln är dessutom en genomgång av utvalda exponeringshändelser och inte en systematisk översikt som kan fastställa hur vanligt förloppet är.
Den visar ändå att det finns vetenskapligt publicerade observationer där kemisk intolerans och långvariga multisystemiska symtom har uppstått efter dokumenterade miljöexponeringar, även i byggnader.
Vad hände när inomhusluften förbättrades?
I en mindre interventionsstudie fick personer med kemisk intolerans besök i sina hem. Forskarna inventerade tänkbara källor till flyktiga organiska ämnen och rekommenderade åtgärder för att minska exponeringen.
Minskad användning av parfymerade produkter, rengöringsmedel och andra kemiska produkter följdes hos vissa deltagare av lägre uppmätta halter av flyktiga organiska ämnen och minskade symtom.
Alla blev inte bättre och studien var liten. Den kan därför inte användas som bevis för att dålig luft var orsaken till varje deltagares sjukdom. Men den ger stöd för att minskad exponering kan vara relevant för åtminstone en del personer med kemisk intolerans.
Det motiverar en praktisk fråga: om symtomen tycks följa en miljö, varför skulle man inte undersöka och förbättra den?
Igenkänning är inte samma sak som självdiagnos
Syftet med att beskriva en bredare symtombild är inte att alla med trötthet, värk eller hjärndimma ska dra slutsatsen att de bor i ett mögelskadat hus.
Liknande symtom kan orsakas av mycket annat. Medicinsk utredning behövs därför.
Men medicinsk utredning och undersökning av innemiljön utesluter inte varandra. Ett normalt blodprov visar inte att huset är friskt. Ett konstaterat medicinskt tillstånd visar inte heller att miljön saknar betydelse för hur personen mår.
Mönstret kan vara den viktigaste ledtråden
Fundera särskilt över om:
- symtomen började efter en flytt, renovering, vattenläcka eller förändring på arbetsplatsen
- du mår sämre i ett visst rum eller en viss byggnad
- du mår bättre under semester eller efter en längre tids frånvaro
- besvären återkommer när du går tillbaka
- flera personer eller djur i samma byggnad har fått nya hälsoproblem
- du har utvecklat en känslighet för dofter, rengöringsmedel, rök eller andra ämnen som du tidigare tålde
- symtomen varierar med årstid, väder, ventilation eller hur byggnaden används
- problemen började med luftvägar, ögon eller hud men med tiden blev mer omfattande
- byggnaden har haft fuktproblem även om skadan uppges vara uttorkad eller redan åtgärdad
Ett sådant mönster fastställer inte orsaken. Det är en signal om att innemiljön bör ingå i utredningen.
För gärna dagbok över var du vistas, vilka exponeringar som förekommer och hur symtomen förändras. Undvik avsiktliga provokationer för att testa en misstanke. Den som blir kraftigt sjuk av en miljö ska inte utsätta sig igen bara för att bevisa sambandet.
Byggnaden behöver undersökas som en byggnad
Om det finns en rimlig misstanke om innemiljöproblem räcker det inte att ta ett slumpmässigt luftprov och friskförklara huset om resultatet ser normalt ut.
Utredningen behöver omfatta byggnadens konstruktion, skadehistorik, fuktkällor, ventilation, tryckförhållanden och luftläckage. Misstänkta material kan behöva undersökas och provtas.
Det är också viktigt att kontrollera äldre och uttorkade skador. Material kan vara mikrobiellt eller kemiskt skadat även om det inte är fuktigt vid mättillfället.
Människan behöver en medicinsk bedömning. Byggnaden behöver en byggnadsteknisk bedömning. Ingen av dessa kan ersätta den andra.
Vi måste kunna tala om det som ännu inte är färdigforskat
Det finns vetenskaplig konsensus om flera luftvägsrelaterade risker i fuktiga och mögelskadade byggnader.
För långvarig trötthet, kognitiva problem, utbredd värk, autonom påverkan, ME/CFS, fibromyalgi och MCS är kunskapsläget betydligt mer osäkert. Det finns studier, fallbeskrivningar, kliniska observationer och återkommande patientberättelser, men inte tillräckligt underlag för att slå fast enkla orsakssamband.
Det är viktigt att säga båda sakerna samtidigt.
Bristande konsensus får inte användas som skäl för att ignorera drabbades erfarenheter eller låta en misstänkt byggnadsskada förbli outredd.
Ibland börjar viktig kunskap med att någon upptäcker ett återkommande mönster och vågar ställa en fråga som ännu inte har fått sitt slutliga svar.
Kanske är frågan du behöver ställa inte bara:
”Vilken sjukdom har jag?”
Utan också:
”Var befinner jag mig när jag blir sjukare, och vad finns i den miljön?”
Källor och vidare läsning
World Health Organization. WHO Guidelines for Indoor Air Quality: Dampness and Mould. 2009.
https://www.who.int/publications/i/item/9789289041683
Mendell MJ, Mirer AG, Cheung K, Tong M, Douwes J. Respiratory and allergic health effects of dampness, mold, and dampness-related agents: a review of the epidemiologic evidence. Environmental Health Perspectives. 2011;119(6):748–756.
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3114807/
Masri S, Miller CS, Palmer RF, et al. Toxicant-induced loss of tolerance for chemicals, foods, and drugs: assessing patterns of exposure behind a global phenomenon. Environmental Sciences Europe. 2021;33:65.
https://doi.org/10.1186/s12302-021-00504-z
Hyvönen S, Lohi J, Tuuminen T. Moist and Mold Exposure is Associated With High Prevalence of Neurological Symptoms and MCS in a Finnish Hospital Workers Cohort. Safety and Health at Work. 2020;11(2):173–177.
https://doi.org/10.1016/j.shaw.2020.01.003
Perales RB, Palmer RF, Rincón R, et al. Does improving indoor air quality lessen symptoms associated with chemical intolerance? Primary Health Care Research & Development. 2022;23.
https://doi.org/10.1017/S1463423621000864
Hu H, Baines C. Recent insights into 3 underrecognized conditions: Myalgic encephalomyelitis–chronic fatigue syndrome, fibromyalgia, and environmental sensitivities–multiple chemical sensitivity. Canadian Family Physician. 2018;64(6):413–415.
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5999262/
Zucco GM, Doty RL. Multiple Chemical Sensitivity. Brain Sciences. 2022;12(1):46.
https://doi.org/10.3390/brainsci12010046
Rossi S, Pitidis A. Multiple Chemical Sensitivity: Review of the State of the Art in Epidemiology, Diagnosis, and Future Perspectives. Journal of Occupational and Environmental Medicine. 2018;60(2):138–146.
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5794238/
