Ju större omfattning av fukt- och mögelrelaterade skador i skolbyggnaden, desto vanligare var både luftvägsbesvär och symtom som minnessvårigheter, förvirring, yrsel och huvudvärk. Det visar en ny amerikansk studie av 1 529 anställda i 50 skolor.
Forskarna bedömde sammanlagt 6 492 rum med NIOSH Dampness and Mold Assessment Tool, DMAT. Metoden bygger på vattenfläckar och skador, synligt mögel, mögellukt samt fuktiga eller våta material. Skadepoängen för den våning där varje deltagare huvudsakligen arbetade användes som mått på exponering.
För varje enhets ökning av DMAT-poängen var förekomsten av astma och luftvägssymtom 7 till 12 procent högre. Förekomsten av systemiska symtom var 6 till 16 procent högre. Bland dessa fanns svårigheter att minnas, förvirring, yrsel och huvudvärk.
Sambanden var i huvudsak dosberoende. Högre skadepoäng hängde alltså samman med fler symtom.
Vattenfläckar var betydligt vanligare än synligt mögel
Vattenfläckar och andra tecken på skador var den klart vanligaste anmärkningen och förekom i 75,4 procent av rummen. Fuktiga eller våta material förekom i 5,6 procent, synligt mögel i 4,3 procent och mögellukt i 3,7 procent.
Det visar att bedömningen inte enbart fångade upp rum med tydlig mögelväxt eller lukt. Även vattenfläckar och andra tecken på fuktrelaterade skador ingick i den sammanlagda skadepoängen.
Dolda skador undersöktes inte
Den aktuella analysen byggde på okulär bedömning och lukt, inte på uppmätta halter av mögelarter, bakterier, partiklar, mykotoxiner eller kemiska emissioner. Resultaten kan därför inte visa vilka ämnen personalen exponerades för eller hur stor den verkliga exponeringen var.
Dolda skador i väggar, golv, tak och andra konstruktioner kan dessutom ha missats. DMAT kan fånga upp en misstänkt dold skada om den ger mögellukt eller synliga följdskador, men metoden innebär inte att konstruktionerna öppnas.
Studien visar alltså ett samband mellan den observerbara skadegraden och symtom. Den visar inte vilka enskilda ämnen eller mekanismer som kan förklara sambandet.
Frånvaro av synligt mögel kan därför inte likställas med en oskadad byggnad.
Forskarna rekommenderar ökad övervakning
Forskarna föreslog DMAT-poängen 2,0 som en preliminär nivå för tätare kontroll av byggnaden och större uppmärksamhet på de exponerades hälsa. De betonade också vikten av att tidigt upptäcka vatteninträngning och åtgärda fukt- och mögelskador.
Poängen är inte ett fastställt hälsobaserat gränsvärde. Förslaget grundades på sambandet mellan DMAT-poängen och astma som uppkommit efter anställningen och behöver prövas i fler studier.
Resultaten visar ändå värdet av återkommande och systematisk kontroll av skolor och andra arbetsplatser. Man bör inte vänta med att undersöka en byggnad tills skador och mögel blivit synligt eller när många redan har fått besvär.
Svenska data visar omfattande problem
I den svenska STIL2-undersökningen, som publicerades 2007, undersöktes 131 statistiskt utvalda skolor och förskolor. Undersökningen återges i Boverkets rapport om fukt och mögel.
Av de undersökta byggnaderna hade 40 procent någon form av fuktskada. Ytterligare 41 procent hade minst en konstruktion med risk för fuktskada.
Det innebär att sammanlagt 81 procent hade antingen en konstaterad fuktskada eller en konstruktion med bedömd risk för fuktskada.
Undersökningen var okulär och omfattade endast åtkomliga, inte dolda, byggnadsdelar. Fuktproblem, skador eller risk för skador undersöktes i våtrum, grunder och tak. Dolda skador har därför rimligen missats.
Även om siffrorna är gamla hänvisar Folkhälsomyndigheten fortfarande till uppskattningen att 40 procent av skolor och förskolor har fuktskador och att ytterligare lika många har en konstruktion med förhöjd risk. Myndigheten framhåller att verksamheternas egenkontroll bör innehålla rutiner för att kontrollera och åtgärda fukt- och mögelproblem.
Samband är inte samma sak som orsak
Den amerikanska studien är en tvärsnittsstudie. Symtomen var självrapporterade och någon objektiv undersökning av deltagarnas minne eller övriga kognitiva förmåga gjordes inte.
Forskarna använde 90-procentiga konfidensintervall och en statistisk gräns på tio procent. Det är en generösare gräns än de fem procent som ofta används. Forskarna motiverade valet med att studien var inriktad på förebyggande övervakning och att man inte ville missa möjliga varningssignaler. Resultaten bör därför ses som viktiga samband som behöver undersökas vidare, inte som bevisade orsakssamband.
Studien bevisar inte att fukt- och mögelskadorna orsakade symtomen. Den visar däremot ett samband mellan byggnadernas skadepoäng och förekomsten av flera luftvägsrelaterade och systemiska symtom.
Med tanke på hur vanliga fuktproblem och riskkonstruktioner har visat sig vara i svenska skolor finns det goda skäl att ta sådana samband på allvar. Skolan är både barnens vardagsmiljö och personalens arbetsplats.
Återkommande besvär hos personal eller elever, avvikande lukt, tidigare läckage, vattenfläckar och kända riskkonstruktioner behöver följas upp byggnadstekniskt. I vissa fall krävs en fördjupad utredning eftersom många skador finns inne i konstruktionen och inte upptäcks vid en vanlig okulär kontroll.
Att kontrollera byggnaden förklarar inte alla hälsoproblem. Men utan att undersöka miljön går det heller inte att bedöma vilken betydelse den kan ha.
Källor
NIOSH: Dampness and Mold Assessment Tool, School Buildings
Boverket: God bebyggd miljö, förslag till nytt delmål för fukt och mögel
Folkhälsomyndigheten: Tillsynsvägledning om hälsoskydd i skolor och förskolor


