Ja. En byggnad kan ha fukt- och mögelskador utan att det luktar mögel, syns några fläckar eller känns fuktigt i rummet.
Lukt kan vara en viktig varningssignal, men frånvaro av lukt är inget bevis på att byggnaden är oskadad. Skadan kan ligga dold inne i en vägg, under ett golv, ovanför ett innertak eller bakom tätskikt och ytskikt.
Det går därför inte att lukta sig till om en byggnad är frisk.
Mögellukt är inte samma sak som mögel
Den typiska lukt som förknippas med mögel kommer inte från mögelsporerna i sig. Lukten kan uppstå genom en blandning av flyktiga ämnen från mikroorganismer, fuktskadade byggnadsmaterial och kemiska nedbrytningsprocesser.
Mikrobiella flyktiga organiska ämnen brukar förkortas MVOC. Vilka ämnen som bildas och hur mycket som avges påverkas bland annat av vilka mikroorganismer som finns, vilket material de växer på, materialets fuktnivå, temperaturen och i vilken tillväxtfas mikroorganismerna befinner sig.
Det har också betydelse hur luften rör sig mellan den skadade konstruktionen och de rum där människor vistas. En skada kan vara avskild bakom relativt täta material och därför avge mycket lite lukt till rummet, samtidigt som den mikrobiella påväxten finns kvar.
Olika människor har dessutom olika luktsinne. Vi vänjer oss snabbt vid lukter i en miljö där vi vistas ofta, så kallad luktadaptation. Den som bor i huset kan därför sluta känna en lukt som en besökare märker direkt.
Lukten kan också döljas av matlagning, rengöringsmedel, parfymerade produkter, trä, färg och andra lukter i byggnaden.
Vad visar forskningen?
Forskningen stödjer inte uppfattningen att frånvaro av mögellukt kan användas för att friskförklara en byggnad.
I en studie av Schleibinger och Rüden jämfördes flyktiga mikrobiella ämnen i byggnader med och utan konstaterad mögelpåväxt. För de flesta analyserade ämnena kunde forskarna inte visa någon tydlig skillnad mellan skadade och oskadade miljöer. Slutsatsen var att MVOC-analyser inte ensamma kunde användas för att förutsäga om en byggnad hade en mögelskada.
Det betyder inte att lukt saknar betydelse. En avvikande, jordig eller unken lukt är relevant information som bör undersökas. Men lukt är bara en av flera möjliga indikatorer på fukt- och mögelskador.
Därför växer mögel ofta dolt
Fukten finns ofta på andra platser än de ytor vi kan se.
I vårt klimat kan delar av en yttervägg, ett tak eller en grund vara betydligt kallare än rumsluften. När varm och fuktig inomhusluft når en kall del av konstruktionen stiger den relativa luftfuktigheten. Om temperaturen sjunker tillräckligt kan kondens bildas.
Var detta sker beror bland annat på konstruktionens uppbyggnad, isolering, vindskydd, ångspärr, lufttäthet, köldbryggor, luftfuktighet, utomhusklimat och luftrörelser.
Bristande ventilation kan höja luftfuktigheten inomhus och därmed öka fuktbelastningen. Men fukt kan också ta sig in genom luftläckage, regn, tak- och fasadläckor, otäta våtrum, rörläckor, markfukt eller byggmaterial som varit för fuktiga när huset byggdes.
Om varm luft läcker genom otätheter och kyls ner inne i konstruktionen kan fukten kondensera där. Mögel kan då börja växa på en dold yta medan väggen fortfarande ser torr och oskadad ut från rummet.
Vanliga platser för dolda skador är bland annat:
- inuti ytterväggar och isolering
- bakom tapeter och målade ytskikt
- under plastmattor, parkett och andra golv
- i syllar och anslutningar mot betongplattor
- bakom tätskikt i badrum
- runt fönster, dörrar och genomföringar
- i krypgrunder, vindar och kattvindar
- under tak och omkring takläckor
- bakom köksinredning och inbyggda installationer
Ytskikten kan bromsa spridningen av luktämnen. Samtidigt kan luft från konstruktionen läcka in i rummet och föra med sig partiklar och andra föroreningar utan att halterna av luktande ämnen blir tillräckligt höga för att näsan ska uppfatta dem.
Luftflödena förändras dessutom med ventilation, vind, temperatur och tryckskillnader. En skada som inte märks under sommaren kan därför ge större påverkan under vintern eller vid vissa väderförhållanden.
En fuktskada består inte bara av mögel
Fokus hamnar ofta på frågan om det finns mögel. Men en fuktskada är mer komplex än så.
Boverket beskriver hur vattnet i en fuktskada kan leda till att föroreningar bildas och kommer ut i luften. Fukten kan få mögelsvampar och bakterier att börja växa, men också öka emissionerna från byggnadsmaterial. Det innebär att större mängder kemiska ämnen eller partiklar kan avges.
En fuktskada kan alltså påverka innemiljön genom både mikrobiell tillväxt, materialnedbrytning och ökade kemiska emissioner. Det går därför inte att reducera problemet till frågan om en viss mögelart kan hittas.
Vad som kan finnas i en fuktskada, hur föroreningarna bildas och varför det är svårt att mäta hela blandningen behandlas närmare i artikeln ”Vad finns i en fuktskada?”.
En uttorkad skada är inte automatiskt åtgärdad
När ett material torkar minskar eller avstannar den aktiva mikrobiella tillväxten. Men det betyder inte att allt som bildats under skadeperioden försvinner.
Sporer, mikrobiella fragment, bakterier och skadat material kan finnas kvar. När materialet störs eller när luft passerar genom konstruktionen kan partiklar spridas vidare.
En tidigare fuktskada kan därför fortfarande påverka hälsan även om en fuktmätning visar normala värden vid undersökningstillfället.
Skadan kan också tillfälligt ha torkat för att senare fuktas upp igen. Därför behöver en utredning inte bara besvara frågan om materialet är vått just nu. Den behöver också söka efter spår av tidigare fukt, materialskador och mikrobiell påväxt samt klarlägga varför skadan uppstod.
Ett negativt luftprov utesluter inte en dold skada
Det finns flera metoder för att undersöka en byggnad, men ingen enskild mätning kan besvara alla frågor.
Ett luftprov visar vad som råkade finnas i luften på den valda platsen under den begränsade tid då provet togs. Resultatet påverkas bland annat av ventilation, städning, väder, årstid, aktiviteter i lokalen och om luft just då läckte från den skadade konstruktionen.
Ett negativt luftprov utesluter därför inte en dold skada.
MVOC-analyser kan inte säkert skilja en mögelskadad byggnad från en oskadad. Odling hittar främst de mikroorganismer som kan växa under den valda laboratoriemetoden. DNA-analyser kan upptäcka arvsmassa men visar inte automatiskt varifrån den kommer eller hur stor människors exponering har varit.
En tillförlitlig innemiljöutredning behöver därför väga samman flera typer av information:
- byggnadens konstruktion och skadehistorik
- okulära iakttagelser
- fuktmätningar på relevanta platser
- ventilation, lufttryck och luftläckage
- riktad provtagning av misstänkta material
- tänkbara fuktkällor
- tidigare reparationer och uttorkade skador
Mätningen ska användas för att besvara en tydligt formulerad fråga. Den kan inte ersätta en byggnadsteknisk undersökning.
Tecken att vara uppmärksam på – även utan lukt
En dold fuktskada kan bland annat ge missfärgningar, bubblor i mattor eller tapeter, svällda skivor, sprickor, saltutfällningar, återkommande kondens eller kalla ytor.
Tidigare läckor, återkommande problem med tak, fasad eller våtrum samt onormala fuktvärden är också viktiga ledtrådar.
Även återkommande hälsobesvär kan vara relevant information, särskilt om flera personer mår sämre i samma byggnad eller om besvären minskar efter en längre tid på en annan plats.
Det bevisar inte att byggnaden orsakar symtomen. Men ett tydligt plats- eller tidsbundet mönster bör tas med både i den medicinska bedömningen och i utredningen av byggnaden.
Vilka symtom som har tydligast vetenskapligt stöd och vilka andra besvär som återkommer i studier och patientberättelser behandlas närmare i en separat artikel om innemiljö, symtom och hälsa.
Börja med fukten – inte med lukten
Den viktigaste frågan är inte om huset luktar mögel. Frågan är om det finns eller har funnits tillräckligt med fukt för att skada material, öka kemiska emissioner eller skapa förutsättningar för mikrobiell tillväxt.
Finns en sådan misstanke behöver fuktkällan lokaliseras och konstruktionen undersökas.
Att spraya medel på en synlig fläck, måla över ett skadat område eller försöka dölja lukten löser inte grundproblemet. Det räcker inte heller alltid att torka konstruktionen. Skadat material kan behöva avlägsnas, och orsaken till fukten måste åtgärdas för att problemet inte ska återkomma.
Lukt kan hjälpa oss att upptäcka en skada. Men näsan kan aldrig ensam avgöra om ett hus är friskt.
Källor och vidare läsning
Boverket. Din hälsa kan påverkas av fukt och mögel.
https://www.boverket.se/sv/byggande/forebygg-fel-brister-skador/konsekvenser-samhallet/konsekvenser-halsan/Halsa-fukt-mogel/
World Health Organization. WHO Guidelines for Indoor Air Quality: Dampness and Mould. 2009.
https://www.who.int/publications/i/item/9789289041683
Schleibinger H, Laussmann D, Bornehag CG, Eis D, Rueden H. Microbial volatile organic compounds in the air of moldy and mold-free indoor environments. Indoor Air. 2008;18(2):113–124.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18333991/
Park JH, Cox-Ganser JM, White SK, et al. Dampness and Mold Assessment Tool for General Buildings: Validation of an observational assessment method. Indoor Air. 2022.
https://www.mdpi.com/2075-5309/12/8/1075
SWESIAQ. Råd vid utredning av mikrobiell påväxt i byggnader med innemiljöproblem.
https://swesiaq.se/
